Lotte Alsterdal-priset
2016 gick Lotte Alsterdal bort efter en kort tids sjukdom. Lotte spelade en central och aktiv roll i uppbyggnaden av Centrum för praktisk kunskap och de erfarenhetsbaserade lärarutbildningarna vid högskolan. För att hedra hennes minne har Centrum för praktisk kunskap inrättat ett Lotte Alsterdal-pris som ska delas ut till uppsatsförfattare på kandidat- magister-och master nivå som är skrivna i Lottes anda.
Monica Mitlin – mottagare av Lotte Alsterdal-priset 2021
För magisteruppsats med titeln ”Att förstå Sara: en förskollärares självreflektion
Länk till annan webbplats.”.
Motiveringen löd:
”Med utgångspunkt i minnet av en misslyckad språkutvecklingsträning med ett motvilligt barn granskar Monica Mitlin förskolans styrdokument och rutiner. Hon visar hur de två – inte helt förenliga – pedagogiska ideologierna postkonstruktivistisk tradition och utvecklingspedagogik i förskolans läroplan ändå lyckas förenas i begreppet utveckling. Mitlin hävdar vidare att begreppet utveckling, som förekommer i läroplanen hela 61 gånger, dessutom passar perfekt i den marknadsorienterade förskolan där kvalitet skapas genom konkurrens. Efter denna teoretiska genomgång riktar Mitlin blicken mot sin egen förkollärargärning och avtäcker hur även denna, i linje med rutiner och styrdokument, präglas av detta fokus på utveckling. Med en enastående språklig elegans och originalitet lyckas Mitlin på så vis övertygande visa hur förskollärarens formande och bildande uppgift kan förstås som en praktik som avkräver det enskilda barnet ett västvärldsorienterat, modernt och utvecklingsinriktat subjekt. I uppsatsen, som författats i ett tilltal till detta motvilliga barn, framträder det enskilda barnets sårbarhet och utsatthet gentemot samhällssystemet fyrkantiga krav på anpassning och utveckling. Essän förenar en teoretiskt djuplodande kritik av välfärdssamhällets grundfrågor med en initierad, självkritisk och kunnig blick på den enskilda individens närvaro, behov och utsatthet inkastad i en institutionaliserad bildningsprocess. Med sin egensinniga stil, litterära förmåga och teoretiskt välunderbyggda argumentation är essän både njutbar läsning och högst aktuell”.
Leila Tamaddon – mottagare av Lotte Alsterdal-priset 2019
För masteruppsats med titeln ”Artificiell intelligens eller intelligent läkekonst? Om kropp, hälsa och ovisshet i digitaliseringens tidevarv Länk till annan webbplats.”.
Motiveringen löd:
”I sin välskrivna och utmanande essä undersöker Leila Tamaddon hur artificiell intelligens och digitalisering påverkar hälso- och sjukvården. Undersökningen är till sin form idéhistorisk och filosofisk med egenupplevda och litterära inslag. Harry Martinsons diktcykel Aniara ramar in och ger ledtrådar till hur läkaren skall förstå sin nya situation när patienten får sin hemvist på datorskärmen men fortfarande är vilsen i världen. Tamaddon erbjuder en djuplodande analys av flera av de svåra och komplexa problem som uppstår när mellanmänskliga praktiker ersätts eller kompletteras med AI och digitalt förmedlade kontakter. Uppsatsen har även en politisk blick som gör att de fenomenologiska diskussionerna om teknologin, satt i relation kroppslighet och livsvärld, får en dagspolitisk aktualitet och relevans. Tamaddon visar övertygande att det sätt på vilket AI och digital medicin just nu förs in i hälso- och sjukvården faktiskt hotar vårdprofessionernas praktiska kunskap och yrkesutövning, men att det också finns möjligheter att ta makten över den nya vården.”
Ingela Frän – mottagare av Lotte Alsterdal-priset 2017
För magisteruppsats med titeln ”New Public Phronesis: Ett mellanrum med möjligheter Länk till annan webbplats.”.
Motiveringen löd:
"I centrum för Ingela Fräns undersökning står det Aristoteliska begreppet fronesis – praktisk visdom – och frågan om det kan uppdateras till vår tid för att finna ett vårdparadigm där mötet med den enskilda, lidande människan kan befinna sig i centrum. I uppsatsen utforskas träffsäkert och initierat hur styrningsideal påverkar människosyn och bildningsvillkor. Fräns ansats är konstruktiv; i uppsatsen beskrivs hur det trots allt finns en plats för det kloka omdömet – i rummet mellan de medicinska undersökningarna och de ekonomiska styrmodellerna för evidensbaserad och effektiv vård."