Bibliotek förmedlar kunskap, information, litteratur och kultur till andra människor. Forskningen på högskolan i ämnet Biblioteks- och informationsvetenskap står på en humanistisk och samhällsorienterad grund, där vi utforskar kunskapande, läspraktiker i olika former och hur lärande sker i praktiken inom professionella sammanhang. Bibliotekarien i allmänhet, och skol- och lärosätesbibliotekarien i synnerhet, utvecklar en pedagogisk kompetens kring människors läsning, lärande, språkutveckling, informationssökning, kunskapsförmedling, källkritik, samt livslånga bildningsresa.

Bibliotek, läsning och lärande är ett brett forskningstema som omfattar flera studier. Den tidigare forskningen är inriktad på människors fritidsläsande och läspraktikernas olika logiker. Temat rymmer även studier kring hur högskolebibliotekarier samverkar med högskolelärare inom undervisning i akademiskt läsande och skrivande. Andra studier handlar om bibliotekens roll som noder i medborgarnas lärande av digital kompetens och om hur dessa satsningar kan förstås i relation till medborgerlig bildning och demokrati. Forskningen om skolbibliotek knyter an till skolforskningen och beaktar skolbibliotekets roll för likvärdighet, utbildning och bildning för eleverna. Fenomenet arbetsplatsbibliotek och dess framtida möjligheter inom läsning och medie- och informationskunnighet för vuxna granskas i en studie mot bakgrunden av arbetslivets senmoderna förändringar och utmaningar. Ytterligare en studie handlar om representation och orättvisa på bibliotek utifrån ett dygdeetiskt och kritiskt perspektiv.

Samhället och biblioteken påverkas på grundläggande vis av digitaliseringen. Formerna för kommunikation och publicering utvecklas i ett samspel och en kamp mellan olika intressen. Den biblioteks- och informationsvetenskapliga forskningen på Södertörns högskola utgår från kritiska perspektiv (ekonomiska, sociala och kulturella) på olika fenomen i detta sammanhang. Tidigare studier handlar exempelvis om nya digitala affärsmodeller kring en öppenhet som alltid innehåller olika instängningsmekanismer, arbetet med öppna data inom en begynnande e-förvaltning, och en studie som granskar plattformen Digiteket som en funktion för utvecklingen av bibliotekariernas digitala kompetens.

Det kommersiella systemet för kommunikation och publicering av allmänlitteratur undersöks vidare i ljuset av olika kapitalformer på den allt mer digitaliserade bokmarknaden. Här undersöks nya varianter av att väcka och vidmakthålla konsumenternas uppmärksamhet.

Det vetenskapliga publikationssystemet undersöks i relation till det samtida ramverket för öppen vetenskap. Det handlar om den vetenskapliga kommunikationens processer och universitetsbibliotekens roll i öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och forskningsdata. Den institutionella kontexten med universitet, forskningsfinansiärer, konsortier och universitetsbibliotek intresserar oss på ett övergripande plan. Mer konkret utforskas hur olika arbetsprocesser och transaktioner genomförs och förstås av de involverade aktörerna inom publikationsverksamheter kopplade till kollegialt allmänningsbaserade projekt, lärda sällskap och kommersiella förlag.