Forskning

Forskningen inom Biblioteks- och informationsvetenskap (BoI) på Södertörns högskola har en nära koppling till praktikerfältet. Vi vinnlägger oss om att ha en både kritisk och konstruktiv blick på samtida fenomen, som rör människors villkor och beredskap att delta i samhället.

Forskning om bibliotek har bedrivits på Södertörns högskola inom företagsekonomi, lärarutbildningen och praktisk kunskap, medan informationsforskningen skett inom arkivvetenskap, medier och kommunikationsvetenskap och informatik.

Inom högskolans ämne Biblioteks- och informationsvetenskap (BoI) delas forskningen upp i två huvudsakliga teman: 1) Bibliotek och lärande, 2) Kritiska perspektiv på öppen tillgång.

Bibliotekarieprofessionen utvecklar en särskild kompetens att förmedla kunskap, information och litteratur vidare till andra människor. Verksamheten utvecklas i kollegialt samarbete med bibliotekarier och andra yrkesgrupper. Att sätta ord på sina praktiska erfarenheter och lärprocessen är A och O för att bibliotekarien i allmänhet, och skol- och högskolebibliotekarien i synnerhet, ska kunna bidra till människors lärande, språkutveckling, informationssökning, kunskapsförmedling, källkritik, samt livslånga bildningsresa. Med högskolans humanistiska och samhällsorienterade grund går vi till botten med vad kunskap är och hur lärande sker i praktiken och i professionella sammanhang.

Pamela Schultz Nybacka har publicerat flertalet undersökningar, huvudsakligen inom det biblioteksvetenskapliga området. Bland annat kring bibliotekariens kompetens och kompetensutveckling mot bakgrunden av regionbibliotekens nya roll (2013); biblioteksrummets värde för besökarna på olika bibliotekstyper i samarbete med Södertörns högskolebibliotek, Huddinge kommun och Stockholms Regionbibliotek (2014); regionbibliotekets nya kulturpolitiska uppdrag att stödja litteraturen som konstform (2017) samt boken ”Värdet av skolbiblioteket som en pedagogisk verksamhet för hållbar utbildning och bildning” (2019), som ingick i Kungliga bibliotekets arbete med den nationella biblioteksstrategin. Ett annat pågående forskningsprojekt på uppdrag av Kungliga Biblioteket är studien av regionbiblioteket som en nod för förändringsarbete på folkbiblioteken inom ramen för regeringens satsning på projektet ”Digitalt först med användaren i fokus” (2019-20).

Till tidigare biblioteksforskning på Södertörns högskola kan här räknas den uppmärksammade boken ”Bibliotekariens praktiska kunskap” (2017) med Eva Schwartz från Centrum för Praktisk kunskap som redaktör. I boken deltar folkbibliotekarier och reflekterar kring upplevda yrkesdilemman.

Samhället påverkas i allt högre grad av algoritmer och digitala plattformar. Det ställs också högre krav på fri och öppen tillgång till information, kunskap och medier. Detta forskningstema använder kritiska perspektiv på begrepp som öppenhet.

Arwid Lund har i sin forskning främst fokuserat på nya digitala sätt att producera kunskap kollaborativt och den jämlika produktionens relation till samhällsekonomin, med ett speciellt forskningsintresse för Wikipedia (2015; 2017). I sin senaste forskning har han intresserat sig för öppenhetens ideologiska dimensioner i relation till öppna data (2017), men också i relation till Open Access publicering, öppna lärplattformar, fri- och öppen källkod och öppna audiovisuella tjänster (2020).