Forskning

Utifrån varierande teoretiska och metodologiska ansatser analyseras politiska, ekonomiska, sociala, kulturella och miljörelaterade aspekter av komplex samhällsförändring, från lokal till global nivå. Forskningen kännetecknas av tvärvetenskaplighet och fokuserar främst förhållanden i det globala syd.

Det tvärvetenskapliga och transdisciplinära forskningsfältet utveckling och internationellt samarbete inrymmer influenser från utvecklingsstudier, antropologi, sociologi, statsvetenskap, kulturgeografi, miljövetenskap, ekonomi, genusstudier, humanekologi och kultur- och områdesstudier. Fältet innefattar både teoretisk forskning kring, exempelvis, maktstrukturer, hållbarhet, rättvisa, rättigheter, identitet, demokrati, kolonialitet och naturresursutnyttjande, samt empirisk forskning i specifika länder och lokalsamhällen.

Forskningen bedrivs ofta i gränssnittet mellan det rurala-urbana och det lokala-globala. Med ett globalt fokus undersöks orsaker till och effekter av ojämlika maktförhållanden, genusrelationer, klimatförändringar, beslutsprocesser, bistånd samt hälso- och miljöfrågor i en allt mer globaliserad värld. Fältarbete med intervjuer, fokusgrupper, observationer och deltagandeansatser utgör en metodologisk grund för de flesta inom forskningsområdet.

Flera forskningsprojekt innefattar kritiska perspektiv på utveckling och hållbarhet och relaterar till förutsättningarna att nå de globala målen för hållbar utveckling (SDGs). Några av forskarna är inspirerade av det tvärvetenskapliga forskningsfältet politisk ekologi och förutsättningar för strukturell samhällsförändring. En kritisk tolkning av den politiska ekonomin ligger i fokus, med särskild tonvikt på utsatta grupper och relativa maktrelationer mellan olika aktörer, exempelvis lokalbefolkningar och sociala rörelser i relation till stater och transnationella aktörer. Konflikter kring ägande, tillgång till och användning av mark, vatten och andra naturresurser studeras, liksom hur globaliseringen påverkar stater, institutioner, sociala rörelser och lokalbefolkningar. Exempelvis pågår forskning om gruv- och oljeindustri, samt storskaligt jordbruk och fiske, aktiviteter vilka ofta utgör hot för lokalbefolkningar och deras kultur och traditionella försörjningssystem. Vissa projekt undersöker specifikt naturens och urfolksgruppers rättigheter.

Några forskare studerar den longitudinella utvecklingen i ett och samma område över längre tidsperspektiv, främst i Afrika och Latinamerika. Det här är en ovanlig form av forskning men nödvändig då många förändringar i både samhälle och miljö sker så långsamt att den vanliga tiden för forskningsprojekt gör det svårt att se dessa processer. Det breda spektret av iakttagelser och diskussioner lokalt ger även en möjlighet att se kopplingar mellan demokrati, demografi, kultur, miljö och ekonomi.

Beträffande nätverk, forskningssamarbeten och finansiering, utförs de flesta av nämnda forskningsaktiviteter tillsammans med andra tvärvetenskapliga forskare verksamma vid olika universitet i Sverige och internationellt och med stöd från olika finansieringsorgan och akademiska institutioner i Sverige och internationellt.

De olika forskningsprojekten är organiserade i bredare, överlappande och interrelaterade teman:

  • Naturresurser, maktstrukturer och rättvisa
  • Kunskapsgenerering, konflikt och socio-ekologiska utmaningar
  • Bistånd och internationellt samarbete