Ny forskning: Så har kriget påverkat förtroende för polisen i Ukraina

– De flesta studier tittar på militären eller presidenten. Och när man väl tittar på polisen handlar det om terrorism, inte om krig. Det vi gjort är att testa en ny institution i en ny kontext och där fyller vi en lucka, säger Tony Mickelsson Blomqvist Länk till annan webbplats. som tillsammans med Susanna Bellander Länk till annan webbplats., båda lektorer i polisiärt arbete, ligger bakom studien Public trust towards police on a wartime rollercoaster. Länk till annan webbplats.

Markant hopp i förtroende – som snabbt försvann

Före invasionen hade ukrainsk polis låga förtroendesiffror. På en femgradig skala låg de nära ett till två, nivåer som innebär att människor i princip inte litar på polisen alls.

När invasionen skedde förändrades det dramatiskt.

– Under krigstid ser man en ordentlig ökning. Förtroendet steg till omkring 3,65 vilket är en kvalitativt annorlunda nivå. Det betyder att människor faktiskt litar på polisen till viss del, säger Tony Mickelsson Blomqvist.

Den här smekmånaden av högt förtroende är snabbt över.

Effekten var dock kortvarig.

– Den här smekmånaden av högt förtroende är snabbt över. Siffrorna dyker rätt dramatiskt och vid vår sista datapunkt 2024 är förtroendet nästan tillbaka på samma nivå som innan invasionen, säger han.

En emotionell effekt i en extrem verklighet

Att tilliten först ökar och sedan faller tillbaka är ett mönster känt från studier av politiska ledare vid kriser. Men att polisen följer samma logik har fram till nu inte varit vetenskapligt dokumenterat.

– Det här är en emotionell respons till krig och kris. Man hoppas att institutionerna ska klara av situationen. Effekten är temporär och kortlivad”, säger Tony Mickelsson Blomqvist.

Polisens komplexa roll i krig – större än många tror

En viktig förklaring till varför polisen inte tidigare studerats i krigsforskningen är att den ofta hamnar i skuggan av militären. Men polisen blir snabbt central när samhället pressas till bristningsgränsen.

– I krigstid riktas fokus mot militär kraft och diplomati. Men polisen har en större roll än man initialt tänker. Ungefär tio procent av den ukrainska poliskåren är kombattanter [ung.stridande part] och de hanterar internflykt, social oro och lokal säkerhet i områden som är krigsdrabbade, säger Tony Mickelsson Blomqvist.

Hans beskrivningar visar att polisen i Ukraina balanserar ett dubbeluppdrag: stridande funktioner parallellt med sina ordinarie samhällsuppdrag. Det är en exceptionell situation som länge saknat forskning.

Varför är den här kunskapen viktig för Sverige?

Det svenska intresset för polisens roll i totalförsvaret har ökat kraftigt de senaste åren. Diskussioner om polisen ska ha kombattantstatus, hur deras uppdrag ser ut vid höjd beredskap och hur civila institutioner ska fungera i krigstid är inte längre teoretiska frågor.

Just därför väcker studiens resultat en rad centrala frågor även i en svensk kontext.

– Det viktiga är att medvetandegöra att polisen också har en viktig roll i krigstid. Det är något vi inte alltid tänker på, säger Tony Mickelsson Blomqvist.

Samtidigt visar svenska opinionsmätningar att förtroendet för Polismyndigheten här är mycket högt. Hur ett sådant förtroendekapital skulle påverkas vid en allvarlig kris, och hur det eventuellt skulle kunna användas för att stärka befolkningens trygghet, är frågor som ännu saknar tydliga svar, men som nu får en första byggsten genom studien från Ukraina.

Ett forskningsområde som just har öppnat sig

Studien är ingen slutpunkt. Snarare markerar den startskottet för ett område där mer kunskap behövs. Forskarna vill nu gå vidare och studera bland annat hur poliser arbetar i frontnära områden och hur lokalsamhällen påverkas av kontinuerlig konflikt.

– Hur arbetar polisen när människor flyr, nya poliser kommer in och de själva är kombattanter. Hur ska de kunna upprätthålla community policing. Det är sådant jag tycker är väldigt intressant, säger Tony Mickelsson Blomqvist.

Genom att belysa polisens roll i krigstid lägger studien en grund som kan få betydelse långt utanför Ukrainas gränser, också här hemma, där frågor om beredskap och civilt försvar blivit alltmer närvarande.