Alexandra Urisman Otto bestämde sig redan i tonåren för att bli jurist.

– Jag skulle bli brottmålsadvokat, det var inget snack om den saken. Efter gymnasiet flyttade jag till Lund och läste in en juristexamen. Men ​nästan direkt efter studierna​ ​​började jag famla och längta efter ett jobb med litet större utrymme för kreativitet. Visst, det finns ett visst mått av kreativitet även inom juridiken, men inom snäva ramar.

Efter att ha testat på ett antal olika jobb inom olika sektorer såg Alexandra av en slump annonsen för den ettåriga kursen Journalistik för akademiker på Södertörns högskola och förvånade sig själv med att skicka in en ansökan.

– Det enda jag varit säker på i alla år, förutom att jag ville bli brottmålsadvokat, var att jag aldrig skulle bli reporter. Båda mina föräldrar var journalister och jag hade alltid sagt att det inte var något för mig.

Efter att ha skickat in ansökan till journalistikutbildningen lite i lönndom kom kallelse till ett inträdesprov.

– Jag tänkte att det ändå kunde vara kul att göra provet och kom sedan på mig själv med att vara jättenyfiken på resultatet! Det tog jag som ett tecken på att jag trots allt gärna ville göra detta.

Journalistikstudier

Sedan hände allting slag i slag. Efter att ha fått besked om att hon blivit antagen på utbildningen tog Alexandra, som då jobbade på Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer, tjänstledigt. Hösten 2015 började hon studera på Södertörns högskola.

– Det blev snabbt ganska tydligt att jag hamnat rätt. Året på Södertörn blev en tid av ett mycket aktivt utforskande av journalistiken, jag sög i mig det vi lärde oss ​i undervisningen​​ ​och ​försökte konsumera så mycket journalistik jag bara kunde. Jag läste, tittade och lyssnade väldigt mycket.​​ ​

Två veckors praktik på TV4-nyheterna ledde fram till ett sommarjobb och sedan följde en praktiktermin på Dagens Nyheter.

– Jag ville vara kvar på DN och ​lyckades klamra mig fast genom korta vikariat​. Inför valet 2018 fick jag ett längre vikariat som sedan övergick i en fast anställning som kriminalreporter.

Och där kunde historien ha slutat, men en dag fick Alexandra i uppdrag att göra en stor intervju med Greta Thunberg, en då fortfarande ganska okänd ung tjej som satt utanför riksdagen och strejkade för klimatet.

–Jag märkte på henne att hon förstod att jag inte kunde något om ämnet och tänkte att jag måste läsa på för att kunna fortsätta följa den här intressanta resan.

Sagt och gjort, Alexandra började sätta sig in i klimatfrågan på allvar.

– Jag startade från noll, satt med huvudet djupt nere i böckerna och lärde mig mycket på kort tid. Alla nya kunskaper ledde, förutom till nya insikter, också fram till en livskris. Att gå djupt ner i klimat- och hållbarhetskrisen tvingade in mig i djupa existentiella frågor.

​​​Vid årsskiftet 2020/2021 fick Alexandra möjlighet att byta tjänst och blev klimatreporter på heltid. ​​ ​​

Ny bok

Sedan dess har hon slagits hårt för att uppmärksamma andra, både läsare och kollegor i branschen, på vidden av klimatkrisen. Arbetet har bland annat resulterat i Aftonbladets klimatjournalistpris och reportageboken Gretas resa som handlar om Greta Thunbergs kamp för att få världens makthavare att prioritera klimatfrågan.

– Ibland får jag höra att ”klimatkrisen är verkligen ett kall för dig, Alexandra”. ​För mig är det fel fokus. Det är situationen som är unik, att vi befinner oss i ett avgörande skede i mänsklighetens historia. I en akut kris. För oss journalister som har en plattform och ett demokratiskt uppdrag är det en plikt – inte ett kall – att hjälpa människor att förstå vidden av den krisen.​

Dessa tankar håller nu på att tecknas ner. Alexandra är tjänstledig för att skriva en bok om journalistikens roll i klimat- och miljökriserna.

– Samma kunskapsluckor som jag själv hade finns i stora delar av journalistkåren. Det syns inte att världen befinner sig i den mest avgörande tiden, i mänsklighetens förmodligen största kris, någonsin. Det är​ förstås svårt och obekvämt att ta sig an rollen som kritiker av sin egen bransch. Men ​moraliskt ser ​jag ingen annan utväg​​. ​En genomgripande förändring av journalistiken är nödvändig och där hoppas jag kunna vara med och bidra efter bästa förmåga.

Tips

Ett tips som Alexandra vill skicka med till andra akademiker med journalistdrömmar är att ta vara på sin specialistkompetens.

– För mig var juridiken vägen in i branschen. Jag hade en sakkunskap som var värdefull. När man väl har fått in foten på en redaktion finns det alltid möjlighet att förflytta sig. För mig har utbildningen på Södertörns högskola gjort all skillnad i världen, det tror jag den kan göra för många.

Text: Anette Bodinger Larsson