Abstract

Arbetsrelaterat våld är en allt större utmaning i det moderna arbetslivet. Risken att utsättas för sådant våld är större för yrkesgrupper som möter människor i utsatta situationer och som genom sitt yrke utövar kontroll eller makt över medborgarna. För att motverka utsatthet för hot och våld har olika former av kameraövervakning kommit att bli allt vanligare. Den teknologiska utvecklingen har dessutom inneburit att nya kameratyper, bland dem så kallade kroppsburna kameror, introducerats inom vissa särskilt utsatta yrkesgrupper, som poliser, väktare, busschaufförer och biljettkontrollanter i kollektivtrafiken. Många menar att en fördel med kamerorna, utöver att de tros kunna förebygga brott och underlätta brottsutredningar, är den civiliserande effekt de antas ha på samspelet mellan professionella och medborgare.

Projektets huvudsyfte är att undersöka vad användningen av kroppsburna och fasta övervakningskameror betyder för arbetssituationen inom tre yrkesgrupper – poliser, socialsekreterare och biljettkontrollanter – i relation till våldsutsatthet och våldsutövande. I projektet ställer vi frågor om kamerornas betydelse för interaktionen mellan tjänstemän och enskilda individer i potentiellt våldsamma situationer, hur kameraövervakning upplevs rent yrkesmässigt och hur det praktiska yrkesarbetet påverkas av kameraanvändningen.

Projektet bidrar med viktig kunskap om kameraövervakningsteknologier och våld i vardaglig yrkesmässig interaktion. Studiens resultat ska också kunna användas för att få en bättre förståelse för de riskfyllda situationer som poliser, socialsekreterare och biljettkontrollanter kan möta och de åtgärder som är bäst lämpade för att hantera dem.

Forskningsprojektet är finansierat av Vetenskapsrådet (VR) och godkänt av Etikprövningsmyndigheten.