Forskning

Den praktiska kunskapens teori är ett mångvetenskapligt ämne som hämtar sina teorier och metoder ur en humanistisk vetenskapstradition med ämnen som filosofi, idéhistoria, estetik, etnologi, med flera.

Vi studerar forskningsproblem och teman som uppstår i professioner där möten mellan människor är centrala för verksamheten och yrkeskunnandet. Vi ställer frågor om hur olika former av kunskap samspelar, vilka kunskapsformer som är centrala, och varför, i ett visst yrke. Men vi studerar även mer samhälleliga och historiska förändringar som kan vara relevanta för professionen, såsom synen på sjukskrivningar, betydelsen av New Public Management och förskjutningar i synen på kunskap som individuell eller kollektiv.

En stor del av vår forskning undersöker en viss professionspraktik ur ett historiskt och samhälleligt perspektiv, till exempel barnmorskors arbete med fosterdiagnostik eller biståndshandläggares förståelse av identitet och nationalitet. Två forskningsområden som vi arbetar mycket med är de människovårdande yrkenas humaniora (till exempel läkare, undersköterskor eller psykoterapeuter) och lärarens och lärandets praktiska kunskap. Inom dessa områden har vi också byggt upp flera internationella samarbetskontakter.

Vårt fokus är främst kunskapsteoretiskt, etiskt, metodologiskt och ontologiskt, och vi använder oss också av estetiska perspektiv och empiriskt kvalitativa undersökningar. Inom den praktiska kunskapens teori bedrivs forskningen nära yrkesutövarnas praktik och ofta i samarbete med yrkesutövare.