Möt Jonna Bornemark
Jonna Bornemark är professor i filosofi och jobbar på Centrum för praktisk kunskap.
Varför jobbar du på Centrum för praktisk kunskap?
Kanske för att undervisningen på CPK är annorlunda och mycket roligare än traditionell universitetsundervisning. CPK är nämligen en unik miljö (i Norden finns det bara något liknande vid Nord universitet i Norge) där undervisningen alltid utgår från, eller relaterar till, studenternas yrkeserfarenheter. Det gör att min uppgift som lärare inte bara är att förmedla teoretisk kunskap till studenterna, utan också att på klokast möjliga sätt väva samman den teoretiska kunskapen med studenternas praktiska kunskaper. Det är utmanande, spännande och alltid nytt.
Vi har också ett roligt tvärvetenskapligt kollegium med en väldigt god stämning. Vi stöttar varandra och därför finns det utrymme för kritik. Går man på våra högre seminarier kan man vara säker på att alla har läst texten som presenteras och är intresserade av en seriös och engagerad diskussion om den.
Hur påverkar din undervisning och forskning varandra?
Min senaste monografi, Det omätbaras renässans, hade inte kunnat skrivas utan den undervisning jag har haft på CPK. Den samhällskritik som den boken för fram mot ett förpapprat, överadministrativt samhälle som blir blint för professionellt omdöme har växt fram ur alla de berättelser och erfarenheter jag fått ta del av från våra studenter.
När jag nu ibland undervisar utifrån den boken så vill jag bidra med en verbalisering av erfarenheter som många studenter har – så på så sätt finns det en cirkel mellan undervisning och forskning här. För att fortsätta den cirkeln vill jag också få höra från studenterna vad den boken missat. Till exempel en diskussion om hur bra manualer fungerar.
Vad tycker du Centrum för praktisk kunskap kan bidra med till samhället?
Vi fokuserar på den del av praktisk kunskap som Aristoteles kallade för fronesis: förmågan att använda sina erfarenheter för att i en ny situation handla på bästa möjliga sätt, vilket vi ibland också kallar professionellt omdöme. Det är en kunskap som inte går att fånga i generaliseringar utan som snarare sitter i kroppen och i miljön. Den typen av kunskap har blivit allt mer osynliggjord under 2000-talet, men vi kan bidra med att verbalisera och öka förståelsen för den.
Vad skriver du på nu?
Dels skriver jag på en liten uppföljare till Det omätbaras renässans som går under arbetsnamnet Horisonterna finns alltid kvar. Dels skriver jag på en bok om vad vi filosofiskt kan lära oss av erfarenheter av graviditet och förlossning. Den boken handlar om liv och logik, kropp och språk.