Lärarnas forskning fördelar sig huvudsakligen över följande områden, som också återspeglas i undervisningen: 1700-talets estetik, romantik, gotikens förvandlingar, undervisning, dramatikens historia, samtida scenkonst och det moderna genombrottet. Ämnet har en lång tradition av att arbeta med genusteori och inkluderar idag även kritiska perspektiv på bland annat sexualitet och relationen mellan den mänskliga och den icke-mänskliga världen.

Forskarna har mångsidiga intressen och många av dem arbetar över flera av de områden som listas ovan men här finns också specialiseringar av olika slag. År 2019 grundades forskargruppen Ratatǫskr Research Group for Literary Animal Studies, som utgör navet för ett bredare nordeuropeiskt nätverk med syfte att undersöka relationen mellan mänskliga och icke-mänskliga djur i kulturella berättelser. Ämnet är också sedan år 2022 involverat i Art Forest, ett nära samarbete mellan litteraturvetenskap, estetik och konstvetenskap i syfte att skapa en plattform för de estetiska ämnena att adressera den globala uppvärmningen.

Aktuella forskningsprojekt inkluderar Stefano Fogelberg Rotas projekt om svenska reseskildringar av Italien under Frihetstiden Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., och Claudia Lindéns projekt Bear traces: a study of the bear in national romantic literature around the Baltic Sea Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. De doktorandprojekt som för närvarande bedrivs är Emma Kihls, där Agneta Enckell läses med Isabelle Stengers filosofi; Maria Mårsells, som undersöker fredstematik i kvinnliga författare i Östersjöområdet runt sekelskiftet 1900; Mårten Michaneks, om skolmotstånd i barnlitteratur; Claudia Gioias, om relationen mellan svensk och sovjetisk arbetarlitteratur på 1930-talet; och Linnea Karlssons, som lyfter fram rasbiologiska diskurser i Stina Aronsons författarskap.

Bland avslutade forskningsprojekt återfinns bland annat ”The (dis)connected refugee”; Estetikens århundrade i nytt ljus: estetisk heteronomi från Shaftesbury till Schelling och Vara/djur: Relationer mellan människor och ”produktionsdjur” i kulturens gestaltningar. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Avslutade doktorandprojekt behandlar exempelvis litteraturdidaktik (Niklas Öhman) och queerhet i Herman Hesses författarskap (Oscar von Seth).

Litteraturvetenskap är ett aktivt forskningsämne där lärarna publicerar sig både nationellt och internationellt. Ämnet har under åren stått värd för internationella konferenser och symposier. På det löpande högre seminariet presenteras texter av såväl lärare och doktorander som av framstående nationella och internationella gästföreläsare.

Aktuella monografier skrivna av ämnets forskare inkluderar exempelvis Ann-Sofie Lönngrens Following the Animal. Power. Power, Agency, and Human-Animal Transformations in Modern, Northern European Literature Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (2015) och Amelie Björcks Zooësis. Om kulturella gestaltningar av lantbruksdjurens tid och liv Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (2019). Södertörn Academic studies har gett ut litteraturämnets senaste antologi Squirrelling: Human–Animal Studies in the Northern-European Region Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (2022). Andra antologier utgivna av ämnet är Kulturmöten: en festskrift till Christine Farhan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (2020) och med kärlek: En festskrift till Claudia Lindén Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (2023).

Litteraturvetenskapens forskarutbildning ingår i forskningsområdena Kritisk kulturteori och Utbildningsvetenskapliga studier.