Forskning

Forskningen vid ämnet litteraturvetenskap präglas av ett gemensamt intresse för det långa 1800-talets europeiska och nordiska litteratur, liksom av sina teoretiska utgångspunkter i estetisk teori, genus, queer och posthumanistiska perspektiv, där djurstudier har en särskilt framträdande plats.

Lärarnas forskning fördelar sig huvudsakligen över följande områden, som också återspeglas undervisningen: 1700-talets estetik, romantik, gotikens förvandlingar, dramatikens historia, samtida scenkonst och det moderna genombrottet, respektive teoretiska fält som estetik, genus och sexualitet, litteraturdidaktik, kritisk teori, relationen människa/djur.

Forskarna har mångsidiga intressen och många av oss arbetar över flera av dessa områden men här finns också specialisering av olika slag alltifrån ett projekt som handlar om flyktingberättelser The (dis)connected refugee över det RJ-finansierade forskningsprojektet Estetikens århundrade i nytt ljus: estetisk heteronomi från Shaftesbury till Schelling som involverar flera av ämnets forskare till ett djurstudieprojekt Bear traces: a study of the bear in national romantic literature around the Baltic Sealänk till annan webbplats. Litterära djurstudier engagerar flera av ämnets forskare, som också publicerat monografier inom detta fält.

2019 grundades forskargruppen Ratatǫskr Research Group for Literary Animal Studies, uppkallad efter ekorren i fornnordisk mytologi som springer upp och ned i världsträdet Yggdrasil. Studiet av relationen mellan djur och människa är ett tvärvetenskapligt fält under stark utveckling. Frågor som gruppen exempelvis intresserar sig för är: Hur skildras djur–människa-relationen i litteratur? Hur kan olika litterära former (såsom zoopoetics) och olika läsarter bidra till att problematisera antropocentriska paradigm i litteraturvetenskapen? Vilket är förhållandet mellan den hierarkiskt organiserade djur/människa-dikotomin och föreställningar om kategorier såsom kön, sexualitet, ’ras’ och funktionalitet?

Litteraturämnet är ett aktivt forskningsämne där lärarna publicerar sig både nationellt och internationellt. Ämnet har under åren stått värd för internationella konferenser och symposier. På det löpande högre seminariet presenteras texter av såväl lärare och doktorander som av framstående nationella och internationella gästföreläsare.

Aktuell forskning ges också ut av Södertörn Academic studies, litteraturämnets senaste publikation är antologin Kulturmöten, en festskrift till Christine Farhan, 2020.

Litteraturvetenskapens forskarutbildning ingår i forskningsområdet Kritisk kulturteori tillsammans med estetik, filosofi, genusvetenskap, konstvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap, samt den praktiska kunskapens teori.