Möt Jessica Gustafsson
Jessica Gustafsson är doktor och lektor i medie- och kommunikationsvetenskap på Södertörns högskola. Tillsammans med Heike Graf och Triin Vihalemm, som är professorer inom samma ämne på Södertörns högskola respektive Tartu universitet i Estland, har hon fått forskningsmedel från Östersjöstiftelsen för att genomföra forskningsprojektet Post migrant voices in the Baltic sea region.
Vad handlar projektet om?
Det är ett treårigt komparativt projekt där vi kommer studera migrantmedier i Sverige, Estland och Tyskland med start i januari 2021. Migrantmedier är medier som är producerade av migranterna själva, där de producerar innehållet, har redaktionell kontroll och berättar sina egna historier. Det kan också handla om migranter som producerar nyheter på andra språk i sitt nya hemland för att nå en viss målgrupp.
Tack vare nya kommunikationsplattformar är det idag lättare att producera egna medier och på så sätt göra sina röster hörda. Det kan handla om poddar, radio som streamas via internet, sociala medier med mera. Men vi kommer också studera traditionella medier som till exempel tidningar i tryckt form och på webben samt radio.
Varför ville ni göra den här studien?
Estland, Sverige och Tyskland består en tredjedel till en fjärdedel av befolkningen av personer med migrantbakgrund, men i nyhetsmedier porträtteras de sällan och när det händer är det är ofta på ett negativt sätt. Man talar om dem istället för med dem. De har sällan en egen röst, speciellt när det gäller nyanlända. Men tack vare nya kommunikationsteknologier är det idag lättare för marginaliserade grupper att producera eget innehåll och ta del i offentligheten och utmana de negativa bilderna som syns i media. Så utmaningen för dagens marginaliserade grupper är inte nödvändigtvis att de inte har en röst överhuvudtaget utan snarare att de ofta saknar en bredare publik som lyssnar. Vi är därför intresserade av att försöka förstå hur man arbetar för att nå ut, utanför den egna gruppen.
Både Triin och Heike har forskat kring medier och migranter tidigare, och jag har studerat communitymedier och tittat på hur marginaliserade grupper använder medier för att skapa förändring. Så vi har alla tre det gemensamma intresset i grunden.
Hur kommer ni genomföra projektet?
Vi kommer göra intervjuer med de som producerar migrantmedier för att förstå hur de arbetar, men också med de aktörer i samhället som de riktar sig till för att nå en bredare publik. Sen ska vi även göra innehållsanalyser för att se vilka röster och berättelser som får utrymme. Vi tror att det kommer finnas intressanta skillnader mellan länderna. I till exempel Estland kommer migranterna ofta från Ryssland och är andra- eller tredjegenerationens migranter, medan i Sverige och Tyskland kommer många migranter från länder som Syrien, Afghanistan, Somalia och Eritrea.
Varför är det viktigt att forska om sådana här frågor?
Det är oerhört viktigt att försöka förstå den här typen av medier och hur de arbetar för att få ut viktiga men marginaliserade röster. I slutändan handlar det om hur vi ska upprätthålla stabila demokratier som präglas av mångfald där vi kan leva tillsammans och där alla grupper känner sig delaktiga och jämlika. Estland, Sverige och Tyskland är idag invandringsländer, det har blivit det nya normala och påverkar hela samhället. Så det här är ett sätt att studera samhället genom migration och mångfald och försöka förstå hur nya och gamla berättelser samexisterar.