Forskning

Ämnets forskningsprofil karaktäriseras av att språkliga perspektiv kopplas till sociala processer. Det finns ett fokus på samspelet mellan olika kontexter och språkliga uttrycksformer, ofta sådana som berör samhällsrelevanta frågor och språksocial förändring. Svenskämnet ingår tillsammans med flera andra ämnen i forskarutbildningsområdet Utbildningsvetenskapliga studier. Inom det området bedrivs vår forskarutbildning.

Inom svenskämnets forskningsprofil finns tre huvudinriktningar:

Vi lever i en globaliserad värld, där språk, människor, varor, livsstilar och mycket annat rör sig över gränser. Här finns forskning om flerspråkighet relaterad till t.ex. migration, nyanlända och arbetskraftens rörlighet. Detta har språksociala konsekvenser på många områden, t.ex. för svenska som andraspråk i utbildningssituationer, för många yrken och för hur olika digitala program och format utformas och cirkuleras mellan länder.

Inom skolan och utbildning är modersmålsundervisningen historiskt sett central, där svenskämnets uppgift är att ge elever språkliga förutsättningar för att kunna ta sig an sitt vuxenliv på sätt de finner meningsfulla. Här finns forskning som är direkt inriktad på lärande och språkutvecklande arbete i olika skolformer, från förskola till gymnasium och högskola, liksom i internationella skolor, men också på lärande utanför skolan i t.ex. medborgardialoger, i sjukvården och på språkcaféer.

Olika former av makt är en del av vårt sociala liv, där vårt handlingsutrymme kan vara mer eller mindre begränsat och där grupper kan ta strid för sina intressen. Här finns forskning som tar sikte på språknormerande sammanhang, som språknormering i genusfrågor, eller historiskt när språkliga konventioner och genrer utvecklas. Även det (multimodala) språk som används för styrning, t.ex. för resultat- och kvalitetsmätningar i skolan, beforskas, liksom makt över och i samtal.