Forskning

Forskningen i medieteknik vid Södertörns högskola bedrivs inom ett sammanhållet ämne och omfattar i dag 5 professorer, 10 lektorer och 13 adjunkter i medieteknik, samt visstidsanställda och adjungerade lärare. Sammantaget utgör detta Sveriges största sammanhållna ämnesmiljö i medieteknik, mätt i antal professorer och lektorer inom ett och samma ämne.

Medieteknikämnets forskning är tvärvetenskaplig där tekniska och designmässiga perspektiv sammanförs med förståelse för mänsklig interaktion med digitala artefakter och samhälleliga implikationer av interaktiva medier. Forskningen delas in i fyra centrala teman:

Deltagande och normkritisk design

Forskningen inom detta område fokuserar på deltagardrivna designprocesser där användare på olika sätt är medskapare i förändringsarbete. Forskningen analyserar exempelvis hur interaktiva medier påverkar urbana miljöer, hur digitalisering kan bidra till hållbar utveckling och vilka utmaningar och möjligheter som uppstår i gränslandet mellan teknikutveckling, kultur och samhällsstruktur, med kritiska reflektioner över hållbarhet och social rättvisa. En viktig gren av denna forskning ägnas åt att utforska hur design kan ifrågasätta och omforma normer med en stark inriktning mot normkritisk och feministisk design, där man bland annat analyserar hur digitala plattformar – genom t.ex. #MeToo och relaterade rörelser – bidrar till att omförhandla maktstrukturer. Genom att kombinera teoretiska ramverk med praktiska designmetoder skapas nya sätt att förstå hur digitala medier kan fungera som verktyg för social förändring och inkludering.

Design och skapandepraktiker

Detta tema innefattar forskning om såväl som genom design och designutforskanden. Forskningen inom temat utforskar även hur traditionella och digitala designpraktiker kan utvecklas och förstås på nya sätt, exempelvis med fokus på så kallade makerpraktiker, traditionella hantverkspraktiker, och barns skapandeaktiviteter. Ett aktuellt fokus rör studier av kreativa processer med samskapande och samprogrammering med generativ AI, där forskningen utforskar frågor som agentskap, kreativitet och kontroll, med utgångspunkt i posthumanistiska perspektiv. Forskningen inom temat har exempelvis legat till grund för nya förståelser av literacitet i relation till material och processer, samt av design som identitetsskapande. En annan dimension av denna forskning berör relationen mellan digitala och fysiska material samt hur ett fokus på kroppslig och fysisk interaktion bidrar kan till nya insikter relaterat till hybrida upplevelser och upplevelsedesign.

Spel och berättande

Här bedrivs speldesignforskning som bland annat fokuserar på hur interaktiva digitala narrativ kan konstrueras och upplevas. Forskning inom detta område undersöker både tekniska och kreativa dimensioner av spel och berättande. En del av denna inriktning berör studier av spelande och spelupplevelser som undersöker narrativ struktur, spelmekanik och hur berättartekniker kan integreras för att skapa engagerande och immersiva upplevelser. Genom att använda alternativa narrativ och empiriska metoder för att mäta prosociala effekter utmanas traditionella berättartekniker. Ett annat spår undersöker relationen mellan affärsmodeller, designekosystem och speldesign, exempelvis inom “vuxenspel”. Sammantaget bidrar inriktningen till att utveckla innovativa modeller för hur spel och interaktiva digitala narrativ kan både underhålla och stimulera till kritisk reflektion kring digital kultur.

Medieteknik och lärande

Detta tema behandlar skolans digitalisering och hur interaktiva medier omformar och förändrar pedagogiska aktiviteter och miljöer. En gren av denna forskning syftar till att utveckla modeller för hur tekniska lösningar kan integreras i undervisning och på olika sätt stödja lärande och pedagogiska processer. Här finns också forskning som diskuterar kopplingen mellan teoretisk kunskap och praktiska tillämpningar. Här utreds hur digitala verktyg kan integreras i utbildningsmiljöer, hur akademisk identitet formas i praktikorienterade sammanhang och hur den teoretiska reflektionen kan bli en integrerad del av design- och utvecklingsprocesser.