Konferensen CBEES Annual Conference: Länk till annan webbplats. Shaping futures: The Baltics and Eastern Europe in the world samlar årligen deltagare från hela världen för att diskutera och ta del av forskning kring Östersjö- och Östeuroparegionen. Rysslands anfallskrig mot Ukraina präglade stora delar av programmet, men fokus låg trots den dystra bakgrunden på framtiden – hur ska vi se på framtiden och hur kan vi kritiskt undersökta det förgångna för att lära? Det är några av de teman som presentationer och rundabordssamtal kretsade kring.

Vetenskapliga förutsägelser

Forskningens och forskarens roll i att förutse kriser var ämnet för huvudtalaren Eglè Rindzevičiūtė, docent i kriminologi och sociologi från Kingston University London. Inledningsvis talade hon om områdets mycket komplexa natur. Vetenskapliga förutsägelser är inte alltid empiriskt förankrade utan står ofta mer på teoretisk grund och hon ställde sig frågan om det är alltid är bättre att en förutsägelse slår in.

Eglè Rindzevičiūtė analyserade tre exempel på vetenskapliga modeller, framtagna av sovjetiska forskare under Kalla kriget, bland annat begreppet nukleär vinter. Detta var en modell som förutsade globala konsekvenser av ett kärnvapenkrig och som bidrog till nedrustning. Men hon påpekade också riskerna när teoretiska antaganden ligger till grund för viktiga samhällsbeslut. Vetenskapligt grundad kunskap är en sak, men kedjan från förutsägelse till åtgärd kan vara fylld av osäkerhet.

Återuppbyggnad och ett nytt Ukraina

Årets mycket omfattande program innehöll omkring 25 olika sessioner inom områden som litteratur, sociologi, säkerhetsfrågor och kulturellt minne. Ett av projekten som presenterades var (Re)Constructing Modern Ukraine—people, institutions, and the environment. Länk till annan webbplats. Malin Gawell, docent i företagsekonomi, Länk till annan webbplats. berättade om hur projektet bland annat undersöker hur samhället kan byggas upp igen efter kriget och då med särskilt fokus urbana miljöer och infrastruktur.

– Vi är flera parter i projektet men basen är forskarna från Kyiv School of Economics. Målet med projektet är inte bara hur vi kan bygga upp samhället igen, utan bygga bättre och mer hållbart. Men vi tittar också på samhällets motståndskraft och hur projektet kan bidra till och stötta beslutsfattare och social innovation, säger hon.

Olena Shetsova, som presenterade under samma session, talade också om hur man kan rusta samhällets motståndskraft, men utifrån myndigheters och beslutsfattares perspektiv. Hennes forskning handlar om ledarskap och beslutsfattande inom offentlig sektor i tider av kris och osäkerhet. Länk till annan webbplats. Hon har identifierat fyra faktorer som påverkar beslutsfattandet på tjänstemannanivå i Ukraina under kriget: tid, situationen, förväntningar och betydelsen av beslutet.

– En aspekt som de svarande lyfte var hur bristen på kunskap kompenserades av hur viktigt det var att fatta ett beslut. De visste också att beslut kan komma att ändras och den osäkerheten togs in i beslutet, säger hon.

Säkerhet och rättvisa

Osäkerhet var ett ord som återkom vid flera tillfällen och med det svårigheterna att tala om framtiden. Ett ämne som diskuterades var de-securitization, ett begrepp som beskriver en process där en fråga som tidigare setts som ett säkerhetshot omvärderas och istället behandlas mer som en vanlig politisk fråga. Man kan säga att säkerhetsperspektivet av frågan förändras och man söker lösningar genom dialog, samarbete eller andra politiska processer.

Yuliia Kurnyshova har i sin forskning studerat de politiska och säkerhetsmässiga konsekvenserna av Rysslands krig mot Ukraina. Under ett rundabordssamtal talade hon bland annat om vikten av tvingande åtgärder från Ukrainas allierade gentemot Ryssland, risken är annars att man fortsätter att reagera på deras agerande istället för att påverka händelseutvecklingen. Hon talade också om risken att synen på Ryssland normaliseras om landet bjuds in till samtal och andra gemenskaper som de inte är en del av idag.

Under samma session talade Olena Podolian om krigets inverkan på opinionen i Ukraina – vad säger de undersökningar som gjorts och varför kan de ibland tyda på olika saker? Sedan invasionen 2022 har opinionsundersökningar visat på en ökad nationell enighet, men snart tre år av krig har lett till krigströtthet som syns i svaren. Nästan fyra av tio svarande tyckte i en undersökning från 2024 att landet ska fortsätta kämpa tills de segrar, motsvarande siffra i början av kriget var sju av tio. Samtidigt visar andra undersökningar att stödet för fredsförhandlingar ökat till 52 procent, vilket är första gången den gruppen är i majoritet.

Detta var ett axplock av årets program från CBEES Annual Conference, ta gärna del av mer forskning kring regionen genom tidigare och kommande nummer av den vetenskapliga tidskriften Baltic Worlds. Länk till annan webbplats.