Han blev utslängd från i stort sett varenda skola där han satt sin fot. Förutom den prestigefyllda konstskolan Académie Julian i Paris. Där slutade han själv efter bara två dagar, disciplinen var för hård för hans smak. Nu ställs Ivan Aguélis tavlor ut på Thielska galleriet i Stockholm, en utställning där två forskare från Södertörns högskola delat med sig av sina kunskaper om denna exceptionellt märkliga människa.

- Han var det, och han borde vara mer känd i Sverige. Han är en av svensk historias mest intressanta personer, märkligt att det inte gjorts film om honom, säger Simon Sorgenfrei, religionsvetare som nyligen kommit ut med en bok om Ivan Aguéli, Det monoteistiska landskapet. Länk till annan webbplats.

Utsparkad från skolan

Född 1867 och uppvuxen i Sala under vad som sägs vara oerhört strikta förhållanden stod det tidigt klart att den unge Ivan hade auktoritetsproblem. Han blev utslängd, relegerad, från varje skola han började på och flyttade runt mycket i sin ungdom. I Visby väcktes ett intresse för måleri och han lyckades efter en del övertalning, fadern var inte positivt till tanken, ta sig till Paris för att studera måleri. Men studierna blev inte långvariga.

- Han gick istället med i massa skumma föreningar. Han blev aktiv inom anarkiströrelsen, blev djurrättsaktivist och en av de första uttalade feministerna. Han var religionsfilosof, politiskt engagerad och skrev konstteori, säger Simon Sorgenfrei. Och målade, förstås.

Stora delar av sitt vuxna liv tillbringade han i Egypten, han konverterade också till islam. Men britterna, som på den tiden fortfarande hade makten i landet, trodde han var spion och utvisade Ivan Aguéli. Han levde sina sista år i livet i Spanien där han omkom 1917, påkörd av ett tåg. Mord eller olycka, inget vet.

"Ett fantastiskt måleri"

Ivan Aguéli var verksam kring sekelskiftet och tidens strömningar går igen i hans konst. Men han var också unik som konstnär eftersom han var såväl religionsfilosof som språkman. Det sägs att han kunde tala 15 olika språk.

- Ivan Aguélis vackra små målningar har ett intensivt uttryck, och är målade av en konstnär med stor kunskap om i de idéer som utvecklades i konstkretsar i Paris vid tiden. Han var djupt förtrogen i vad som hände inom konstkritik och måleri och stod i personlig kontakt med personligheter som konstnären Èmile Bernard, Kees vand Donen, Picasso och konstkritikern Apollinaire. Besökaren kan vänta sig ett möta med ett fantastisk måleri, säger Annika Öhrner, docent i konstvetenskap.

Förhoppningen att hela utställningen, tavlor tillsammans med de texter som Annika Öhrner och Simon Sorgenfrei skrivit till utställningskatalogen, ska bidra till en rikare bild av Ivan Aguéli.

- Han var vad vi i dag skulle kalla postkolonial. Det är tankeströmningar som är i högsta grad aktuella idag. Och det han skrev för mer än hundra år sedan kan sätta flera av dagens mest brinnande frågor och debatter i intressanta perspektiv, säger Annika Öhrner.

Utställningen öppnar lördagen 6 oktober och pågår till 10 februari 2019.