Dela

Facebook Mail Twitter

Romska studier blir eget ämne på Södertörns högskola – unikt i Sverige

Romska studier har länge haft en särskild plats på Södertörns högskola. Sedan 2013 har högskolan det nationella ansvaret för minoritetsspråket romani chib och här finns Nordens första professur i ämnet. Nu blir också Romska studier eget ämne under Institutionen för kultur och lärande.

Student läser på en surfplatta

– Vi är mycket stolta och det är en viktig signal från högskolan. Vi är först i Sverige med att romska studier utgör ett eget ämne inom ett lärosäte, och bland de första i Norden. Det är också fortfarande något som är ovanligt internationellt, även om det finns forskare som ägnar sig åt ämnet på flera håll, säger Jan Selling, docent i historia, lektor i romska studier och ny ämnesansvarig.

Romska studier är ett mångvetenskapligt ämne. På högskolan bedrivs forskning bland annat i romsk lingvistik av professorn i romska studier Kimmo Granqvist, i etnologi av fil dr Florence Fröhlig, i pedagogik av docenten Solvor Mjöberg Lauritzen och i historia och antiziganism av docenten Jan Selling. Den gemensamma tråden för romska studier är forskningsfrågorna om romer, romers erfarenheter, icke-romers syn och förhållningssätt till romer – något som kan handla såväl kulturella, sociala, språkliga och juridiska frågor.

Brett utbud av kurser

För studenter erbjuder högskolan i dag åtta fristående kurser i romska studier. De omfattar bland annat kurser i romani chib, romernas historia och den särskilt starkt efterfrågade kursen om antiziganism. I dag går det att kombinera de olika kurserna för att på så sätt nå a-nivå i romska studier. Arbetet med att ta fram kurser på b-nivå pågår för att studenterna ska kunna bygga vidare sina studier. Förhoppningen är också att inom några år få examensrättigheter i ämnet och därmed kunna erbjuda forskarutbildning. Denna utveckling ses som en viktig pusselbit i arbetet med att motverka den strukturella diskriminering som försvårar romers tillgång till högre utbildning.

Brobyggarutbildningar och modersmålslärare

Tre av dem som länge utgjorde kärnan och som har bidragit till såväl ämnets roll på högskolan som i relationen till den romska gruppen är Angelina Dimiter-Taikon, Anna Lindqvist och Christina Rodell Olgaç. Tillsammans har de arbetat med de romska brobyggarutbildningarna som förlagts till högskolan i fyra omgångar och en utbildning av modersmålslärare i romani chib.

– Goda relationer och tillit är A och O, och på Södertörns högskola har vi prioriterat samverkan med den romska gruppen inom många områden. Det är en högskola där romer kan känna sig bekväma och välkomna. Vi romer har ofta inte haft tillträde till de ”fina salongerna”. Så via de romska uppdragsutbildningarna och de fristående kurserna i romska studier har vi fått in en fot i en akademisk miljö, säger Angelina Dimiter-Taikon som studerat till lärare vid Södertörns högskola, samt tagit en magisterexamen i pedagogik och också undervisat i romska studier på uppdragsutbildningarna och lärarutbildningen.

Christina Rodell Olgac, docent i pedagogik och lektor i romska studier, fyller i:

– Det har varit omöjligt att komma dit vi gjort om det inte vore för att vi två kunnat arbetat tillsammans. Men också att vi hela tiden haft ett starkt stöd från högskolans ledning, de har varit med under hela resan, säger hon.

Kritiska perspektiv på forskningen

Likt andra forskningsområden som historiskt utgått från västerländska normer har romska studier präglats av ett vi- och dem-tänk. I bästa fall sågs den romska gruppen som något exotisk och färgglatt. Men oftast hade forskare, liksom samhället i övrigt, en nedlåtande syn och uppfattningen var att romer var underlägsna den vita européen. Den yttersta konsekvensen av denna inställning är Förintelsen där hundratusentals romer mördades inom loppet av några år.

– Inom ämnet har det gradvis utveckling mot mer kritiska perspektiv, vilket delvis hänger samman med att man under 1960-talet började tillåta sig att kritisera den vita, europeiska, manliga normen. Det allra viktigaste har hänt de senaste 20 åren och det är att det finns allt fler romska akademiker. Här har man inspirerats mycket av den afroamerikanska rörelsen som handlar mycket om emancipation i form av aktivism inom och utanför akademin. Samtidigt ifrågasätts de grunder som mejslats ut av tidigare akademiker, säger Jan Selling.

Romska världskongressen

Internationellt bedrivs i dag forskning i romska studier vid ett flertal universitet, forskningsinstitut och museer. Vid Central European University i Ungern och Harvard University i USA har forskningen antagit ett mer kritiskt förhållningssätt till romska studier, det är också detta förhållningssätt som präglar forskningen vid Södertörns högskola. Tillsammans med kollegor från de båda universiteten anordnas 5-7 april en rad seminarier under rubriken The social, cultural, and political legacy of the 1971 World Roma Congress. 2021 markerar 50-årsdagen för den första romska världskongressen och evenemanget blir ett tillfälle att diskutera kritiska milstolpar, förändringar och bakslag i kampen för romers rätt.

Vill du läsa mer om det här området:
Läs mer om: Romska studier

Dela

Facebook Mail Twitter

Sidan är uppdaterad

2021-04-26