Från flux till fest – när den experimentella konstscenen dök upp i Lund
1967 vändes konstvärldens ögon mot Lund och konsthallen invid Mårtenstorget. Flera av dåtidens stora namn inom den experimentella konsten deltog i utställningen Superlund. I boken Från flux till fest – den internationella konsten i Lunds konsthall 1965–67 bjuds läsaren på en unik inblick i Lunds konsthalls historia.
Katarina Wadstein MacLeod sätter i sin nya bok ljuset på en konstscen få visat intresse för tidigare. Utgångspunkten har varit en nyfikenhet på det som utspelade sig i Lunds konsthall mellan 1965 och 1967, när en del av den internationella och experimentella konstscenen flyttade in från Paris. Läsaren får också en chans att se bilder som legat bortglömda i arkiven i årtionden.
− Det var enastående namn som kom hit under de här åren och en viktig manifestation för den svenska publiken av den internationella konstscenen som låg i framkant. I Lunds konsthall hittade denna grupp konstnärer en plats att visa sina verk på en stor konstinstitution som inte var lika lätt att hitta i Paris. På en mindre plats, som ändå låg geografiskt nära, gavs de möjligheter som inte fanns på de stora konstscenerna i Europa, säger Katarina Wadstein MacLeod, professor i konstvetenskap vid Södertörns högskola.
Happenings och fluxus
Boken tar avstamp i fyra händelser mellan åren 1965 och 1967, två stora experimentella utställningar och två evenemang med happenings och fluxus. Konstformer som växte fram mellan 1950- och 70-talen.
− Jag sätter ljuset på en del av svensk scenkonst som få har brytt som tidigare, till skillnad från det som utspelades i Stockholm. Min forskning kommer ur ett intresse för att omförhandla föreställningen om centrum och periferi. Det som skedde i Stockholm eller Paris drog alltid till sig dåtidens intresse, medan det som skedde utanför storstäderna såg som just perifert och ointressant. Men jag visste att det inte var sant, och det visar jag i boken, säger bokens författare.
Som exempel lyfter hon fram Superlund, en utställning framtagen av konstkritikern Pierre Restany. Där experimenterade han med flera konstnärliga uttryck så som måleri, skulpturer men också design, stadsplanering och film. I samband med utställningen anordnades också tre dagar av happenings.
Ett liknande evenemang anordnades 1965, då i mindre skala. En av deltagarna var beatkonstnären Brion Gysin, som skickade ett verk som också filmades för svensk tv. Den kväll som skapade rabalder, att döma av rapporteringen i tidningar.
Konsten i arkiven
För bokens räkning har hon grävt djupt i arkiven, läst tidningsartiklar, protokoll, lånebrev och utställningslistor. Hon har också intervjuat personer som medverkade om deras minnen och tankar kring utställningarna. Lunds konsthall har också bidragit med material från sina arkiv.
− Jag visar också hur viktigt det är att leta i arkiven. Att inte bara leta efter det man redan vet utan använda metoder för att hitta det man inte kände till. Det kan låta banalt men det är inte det, säger hon.
Katarina Wadstein MacLeod har med boken samarbetat med Lunds konsthall som lanserar en serie om konsthallens historia. Boken bygger på forskning från ett projekt finansierat av Vetenskapsrådet och är en populärvetenskaplig presentation av resultaten. Utgivningen sker också i samarbete med Södertörn University Press som en del i skriftserien Södertörn Studies in Art History and Aesthetics.
Sidan är uppdaterad
2022-02-18