Privat diplomati – nytt projekt studerar tankesmedjors roll i FN:s klimatarbete
De kallar sig för ofta för kunskapsproducenter, de transnationella företagsfinansierade tankesmedjor som på olika sätt vill påverka i samhället och inom klimatpolitiken. Men deras agerande liknar ibland mer privat diplomati. Vad de gör och vilken roll de faktiskt spelar vet vi inte. De frågorna ska Adrienne Sörbom och hennes kollegor söka svaret på i ett nytt Formas-finansierat projekt.
− Den här typen av organisationer flyger ofta under radarn. De säger att de är kunskapsproducenter men ägnar sig i själva verket i stor utsträckning också åt politisk påverkan. Det är viktigt att förstå vad de gör och hur de arbetar för att de i förlängningen faktiskt påverkar viktiga politiska beslut kring klimatförändringar, säger Adrienne Sörbom, professor i sociologi vid Södertörns högskola.
Med pengar från forskningsfinansiären Formas ska projektet studera nordiska företagsfinansierade tankesmedjor och deras roll i relation till FN:s klimatpolitik och klimatkonferensen COP. De här tankesmedjorna är icke-statliga organisationer (NGO:s), ofta i form av privatfinansierade forskningsinstitut- eller stiftelser.
Grundläggande demokratiska funktioner
Tack vare tidigare forskning där transnationella tankesmedjor, som World Economic Forum, studerats vet forskargruppen att tankesmedjorna är långt ifrån enbart kunskapsproducenter. Istället agerar de mer som privata diplomater, det vill säga att det ägnar sig så åt frågor som utrikesdepartement och underrättelsetjänster vanligen arbetar med.
− Genom att till exempel upplåta sina lokaler för möten som egentligen handlar om mellanstatliga frågor kan de stänga dörren för det som i ett annat sammanhang skulle vara offentligt. Det är praktiskt, och det behöver inte betyda att fel begås. Men vi vet inte vad som pågår bakom lyckta dörrar. Vi har problem med representation, med transparens och ansvarsutkrävning − det som vi räknar som grundläggande demokratiska funktioner, säger hon.
Utanför den offentliga sfären
Hon tillägger dock att det ofta är så i politiken, att beslutsprocessen börjar utanför den offentliga sfären. Det finns också arbetsprocesser som är undantagna offentlighetsprincipen. Men då tankesmedjorna är organisationer som har möjlighet att påverka viktiga politiska beslut behöver de undersökas närmare.
− Vi vet att de är ganska många, vi vet att de är på plats vid klimatkonferenserna. Men det är svårt att veta exakt. Det kan vara så att ett företag skapar en NGO för att driva frågor mot luftföroreningar, det ser ut som en NGO men drivs av företag. Det tar tid att reda ut vilka de är och hur de påverkar. Vi behöver veta detta för att veta vad som driver politiken och förhandlingarna kring klimatförändringarna, säger Adrienne Sörbom.
Klimatpolitik och icke-statlig diplomati: nordiska företagsfinansierade tankesmedjor
Beviljade medel: 2 999 286 kr
Projektet pågår 2023-2025 och finansieras av Formas.
Projektledare: Adrienne Sörbom
Projektdeltagare: Christina Garsten, Mikael Karlsson, Ulrik Jennische
Sidan är uppdaterad
2023-06-19