Unga människors röster är några av de starkaste i klimatdebatten just nu. Inte minst märks det genom initiativet "Skolstrejk för klimatet" och Greta Thunberg. Ungdomar världen över uttrycker en oro för framtiden och kräver att mer görs för att rädda vårt klimat. Men deras röst hörs inte i planeringen av gröna och mer hållbara städer. Forskare ska nu ta fram nya verktyg och metoder för att lyfta in unga vuxnas perspektiv i det arbetet.

En metod som de ska testa är att ta in element från spelvärlden, spelifiering, eller gameification.

— Spel kan ge en röst åt de som är blyga, eller de som inte har språket med sig. Det finns ett stort värde i att använda spel, det är en fantastisk värld av kreativitet och nyfikenhet. Det handlar om rättvisa också. Barn och unga vuxna är viktiga i stadsplaneringen för att det rör deras framtid. I dag är det ofta så att deras röster tolkas, men hörs sällan direkt, säger Romina Rodela, projektforskare i miljövetenskap vid Södertörns högskola.

Tillsammans med kollegorna Andrea Didon, Petri Lankoski och Kari Lehtilä, också från Södertörns högskola, leder hon nu projektet: Planering med ungdomar - ett verktyg och ett ramverk för engagerat, meningsfullt och framåtriktat deltagande för ungdomar i utformning av attraktiva och hållbara levnadsmiljöer.

Tanken är att ta fram metoder för att lyfta in unga människors röster i stadsplaneringsprocessen. Att göra så skulle inte bara, enligt forskarna, vara ett stöd i klimatarbetet utan det skulle också göra de här miljöerna mer attraktiva för barn och unga.

— Det skulle stärka dem i deras roll som framtidens väktare, säger Romina Rodela.

Projektet består av olika delar. Genom att hålla workshops, spelsimulation och konstnärliga aktiviteter för ungdomar mellan 13 och 18 år ska de undersöka hur de här tre verktygen möjliggör meningsfullt deltagande. Forskarna ska också identifiera de utmaningar som stadsplanerare står inför när det kommer till frågor som rör unga människor och deras deltagande, inte minst i områden med stora socioekonomiska skillnader och etnisk mångfald. Utifrån detta ska de sedan ta fram rekommendationer för hur olika verktyg kan användas för att förstå unga människors värderingar och perspektiv gällande hållbara stadsmiljöer.

Södertörns högskolas initiativ Sommarhögskolan kommer också ta ett kliv in i projektet. Det är ett samarbete där ungdomar i 14-årsåldern från olika skolor i Järfälla, Huddinge och Södertälje får prova på flera aktiviteter på högskolan. En möjlighet för dem att möta forskning och högskolan.

— Det handlar blanda annat om att lära ungdomar vad forskning är, om vetenskapliga metoder. Sommaren 2020 kommer de att kunna delta som en del i detta forskningsprojekt. Det blir också ett sätt att låta barnen se och vara en del av en demokratisk process, säger Andrea Didon, adjunkt vid Södertörns högskola och projektledare för Sommarhögskolan.

Precis som spel kan konst öppna dörrar för andra uttrycksformer och sätta ord på hur unga människor faktiskt vill använda sin närmiljö.

— Ungdomar är så viktiga och vi måste hitta metoder för att ge dem i socioekonomiskt utsatta områden en röst. De har rättigheter, rätt till sina grönområden. Vi måste hitta metoder att möta dem, säger Andrea Didon.