— Ordet reklam var nytt, men inte riktigt definierat utan användes om det mesta. I början av 1930-talet fanns en övertro till vad reklamen kunde göra, som att minska arbetslösheten. Gjorde man reklam för de varor som industrierna sålde skulle det problemet lösas, säger Elin Gardeström, docent i journalistik och författare till boken Reklam och propaganda under svenskt 1930-tal. Länk till annan webbplats.

Som begreppshistoriker är det just orden som står i fokus i hennes studie. Vad lades i begreppet reklam vid den här tiden och hur förhåller det sig till närliggande ord som information, propaganda, upplysning och agitation? Det blir ett sätt att studera historien och som tidsperiod är 1930-talet intressant, inklämt mellan en ekonomisk depression och ett världskrig.

— Vad begrepp betyder är viktigt för hur vi ska förstå historien. Annars kan vi bli otidsenliga, om vi tror att reklam och propaganda betyder samma sak som det gör i dag. För det gör det inte. Propaganda då användes till exempel mer som en affärsterm, som vi i dag använder ordet marknadsföring. Man gjorde till exempel propaganda för skor, inte reklam, säger hon.

Reklamen skulle bygga samhället

Reklamförbundet hade bildats decenniet innan och deras inställning var att reklamen skulle vara med och bygga samhället. När de 1937 bjöd in till kongress tog de fram en affisch som föreställde en mansfigur, en staty, som bär upp samhället och familjen. Detta skulle symbolisera hur viktig reklamen var för samhället.