Dela

Facebook Mail Twitter

2020-04-06

När propaganda inte var propaganda – om reklam i 1930-talets Sverige

1930-talets förväntningar på reklamen var höga. Den skulle minska arbetslösheten, öka läskunnigheten och bygga ett bättre samhälle. Den skulle vara korrekt, trovärdig – gå att lita på. Men synen på den tidens reklam är inte vad den är i dag.

— Ordet reklam var nytt, men inte riktigt definierat utan användes om det mesta. I början av 1930-talet fanns en övertro till vad reklamen kunde göra, som att minska arbetslösheten. Gjorde man reklam för de varor som industrierna sålde skulle det problemet lösas, säger Elin Gardeström, docent i journalistik och författare till boken Reklam och propaganda under svenskt 1930-tal. länk till annan webbplats

Som begreppshistoriker är det just orden som står i fokus i hennes studie. Vad lades i begreppet reklam vid den här tiden och hur förhåller det sig till närliggande ord som information, propaganda, upplysning och agitation? Det blir ett sätt att studera historien och som tidsperiod är 1930-talet intressant, inklämt mellan en ekonomisk depression och ett världskrig.

— Vad begrepp betyder är viktigt för hur vi ska förstå historien. Annars kan vi bli otidsenliga, om vi tror att reklam och propaganda betyder samma sak som det gör i dag. För det gör det inte. Propaganda då användes till exempel mer som en affärsterm, som vi i dag använder ordet marknadsföring. Man gjorde till exempel propaganda för skor, inte reklam, säger hon.

Reklamen skulle bygga samhället

Reklamförbundet hade bildats decenniet innan och deras inställning var att reklamen skulle vara med och bygga samhället. När de 1937 bjöd in till kongress tog de fram en affisch som föreställde en mansfigur, en staty, som bär upp samhället och familjen. Detta skulle symbolisera hur viktig reklamen var för samhället.

Två annonser: till vänster, omslaget till tidsskriften Futurum. Till höger: affisch från reklamförbundets kongress 1937. 

Övertron till reklamen var stark, nästan utopisk. Men det fanns också de som var kritiska. Även i de egna leden. Något som blev tydligt när branschtidningen Futurum kom ut med sitt andra nummer. På framsidan kunde läsaren se den nazistiska svastikan och kommunistiska skäran vid sidan av Empire State Building i New York och Egyptens pyramider. Reklamkonstnären Henry Holmströms budskap var tydligt: om reklamen närmar sig propagandan, då ska vi vara väldigt försiktiga.

— Ordet propaganda stod till en början för något positivt. Men efter andra världskriget blev det ett belastat begrepp. Den var så påtagligt nazisternas, fascisternas och kommunisternas, propagandan. Reklammännen kunde inte längre använda begreppet på ett sådant positivt sätt som de gjort tidigare, säger Elin Gardeström.

En kvinnofråga

Att reklam snabbt blev en politisk fråga är tydligt, på fler än ett sätt. Det blev under denna tid också en kvinnofråga. Kvinnan var ofta den som höll i hushållskassan och därmed en viktig målgrupp. Reklammännen såg ett behov av att bli bättre på att nå de som satt med plånboken. Men de nådde inte alltid hela vägen.

Annonas med texten. Ni är en stor flirt herr annonsör. Sverigekartan med kvinnor. 

— Det var mycket kritik mot annonser som riktades mot kvinnor. Att kvinnor behandlades som våp eller idioter. Till 99 procent var det manliga reklammän bakom annonserna, och det gick inte så bra alla gånger, säger Elin Gardeström.

Vill du läsa mer om det här området:
Läs mer om: Media

Dela

Facebook Mail Twitter

Sidan är uppdaterad

2020-10-09