Eldstäderna hittade man redan under tidigare utgrävningar genom att sticka ner en pinne i jorden som färgades svart av kol. Det som är nytt för hösten är att man grävt fram en av härdarna och även fått den daterad med hjälp av kol-14-metoden. På så vis har man fått veta att platsen användes för cirka 2000 år sedan, och kan därmed koppla den till de tidigare hittade mynten som är från samma tid.

Vad man gjort här kan forskarna inte säga med säkerhet, men Johan Rönnby gissar att platsen kan ha koppling till den säljakt man vet ägde rum här.

– Säljägare kan ha kommit från Gotland och lagt till på Sandön för att koka sälens fett, så kallat sältran. Kanske är det det man använt dessa härdar till. Men vi vet inte än, det kan finnas andra anledningar till att platsen ser ut som den gör, till exempel att det varit en handelsplats, säger han.

Nu väntar fler utgrävningar under de kommande veckorna för att hitta fler ledtrådar till platsens historia. Förutom de romerska mynten har man även hittat keramik här för hundra år sedan. Nu hoppas Johan Rönnby att de ska hitta mer keramik som de själva kan analysera.

Utgrävningarna är ett samarbetsprojekt mellan Södertörns högskola, Uppsala universitet Campus Gotland, Gotlands museum och Riksantikvarieämbetet. Det finansieras av stiftelsen Voice of the Ocean (VOTO).