I senaste numret av Baltic Worlds Länk till annan webbplats. lyfts viktiga men mycket dystra ämnen som rör de allvarliga konsekvenser som följer av krig. I en lika delar sorglig och insiktsfull artikel skriver Anastasiia Chupis Länk till annan webbplats. om barns upplevelser av krig. Den speglar den smärta och lidande som kriget orsakar, men ger samtidigt läsaren en djupare förståelse och ökad medvetenhet om de svåra omständigheterna barnen lever i.

Utifrån tidigare och pågående forskning belyser hon kriget påverkan på barn inte bara fysiskt utan även psykologiskt och emotionellt. Hon lyfter de långsiktiga konsekvenserna för barns välbefinnande och utveckling. Krig leder i många fall till svåra trauman, ångest och andra psykiska hälsoproblem som kan påverka människor livet ut. De kan till exempel ha svårt att hantera relationer, utbildningar och andra situationer i vardagslivet. Här är adekvat stöd och skydd oerhört viktigt framhåller hon i texten. Anastasiia Chupis är doktorand vid Zaporizhzhia National University och gästforskare på Södertörns högskola.

Kultur som del av militär expansion

Maria Silina, konsthistoriker och tidigare gästforskare vid Södertörns högskola går i sin text ”Russian Culture Expansion in Ukraine” Länk till annan webbplats. in på Rysslands försök att kulturellt dominera Ukraina. Utifrån sin forskning beskriver hon hur Ryssland systematiskt försöker ta över och manipulera ukrainskt kulturarv. Tusentals platser av kulturell vikt har skadats och minst ett 40-tal museum har plundrats.

Hon framhäver också Rysslands långvariga syn på kultur som en del av politisk, ekonomisk och militär expansion, och Ukrainas kamp för att försvara och återfå sitt kulturarv. I texten förklarar hon hur museer och andra historiska platser hjälper oss att minnas vår historia och vilka vi är, och när de förstörs riskerar människor att förlora en del av sin identitet. Silina menar att det är viktigt för världen att säga ifrån och hjälpa till att skydda dessa platser, för de berättar inte bara en nations historia utan hela mänsklighetens.

Lisa Källström tittar i ett pågående forskningsprojekt på hur Pippi Långstrump togs emot i forna Östtyskland. Utifrån en bortvald omslagsbild diskuterar hon hur humor och materialitet speglar uppfattningen av denna välkända barnbokskaraktär.

Minnesmärken i det forna Jugoslavien

Gästredaktör för numrets särskilda temadel om minnesmärken i det forna Jugoslavien och postkommunistiska samhällen är Cecilia Sjöholm, professor i estetik vid Södertörns högskola. I sju essäer utforskas minnesmärken som estetisk representationer av det förflutna och som speglingar av rådande historiska perspektiv.

Johanna Mannergren Selimovic ser närmare på massgravar och platser för folkmord i Bosnien-Hercegovina och sökandet efter människor. Många har länge levt med förträngda minnen och i tystnad. Tora Lane tar upp olika förhållningssätt till minnen och ser närmare på litteraturens roll, inte minst vad som händer med minnen i exil-tillvaro när det land man minns inte längre finns. Rebecka Katz Thor går i sin text in på hur vi ska förstå den våg av nya monument som byggs och undersöker hur de kan ses som något framtidsinriktat sätt till att svara på historiska händelser.

Detta är bara några exempel på innehållet i senaste numret av Baltic Worlds. Via deras webbsida Länk till annan webbplats. går det också att ta del av tidigare nummer. Tidskriften ges ut av Center for Baltic and East European Studies vid Södertörns högskola med stöd från Östersjöstiftelsen. Chefredaktör är Ninna Mörner.