– Det finns mycket forskning på varför människor begår brott, särskilt inom sociologin och kriminologin. Men utifrån vårt perspektiv som ekonomer ser vi att det finns luckor. Och det är betydelsen av ekonomiska faktorer så som arbetslöshet, inflation och andra typer av ekonomisk-politiska regimer, säger Marcus Box, docent i ekonomisk historia och lektor i företagsekonomi vid Södertörns högskola.

Fylla luckor i forskningen

Alla typer av brott innebär sociala problem och kan vara oerhört kostsamma för samhället. De varierar över tid och trender skiljer sig mellan länder. Men det saknas makroanalytisk forskning som förklarar variationerna och skillnaderna. Inte minst vad gäller Baltikum och Östeuropa, och då både från ett historiskt och ett samtida perspektiv säger Marcus Box.

Tillsammans med kollegan och nationalekonomen Xiang Lin vid Södertörns högskola samt nationalekonomerna Ligita Gasparėnienė och Rita Remeikienė vid Vilnius universitet vill han komplettera den forskning som redan finns och det med särskilt fokus på just länder i Östersjö- och Östeuroparegionen. Det är ett omfattande projekt där de genom att ta sig an befintlig statistik ska undersöka hur makroekonomiska, politiska och sociala faktorer relaterar till olika typer av brottslighet såsom dödligt våld, inbrott och stöld. Projektet finansieras av Östersjöstiftelsen Länk till annan webbplats. och går under rubriken: Crimes and socio-economic development in the Baltic Sea Region and Eastern Europe in comparative perspective. Länk till annan webbplats.

Mer hållbara förklaringsmodeller

En annan, mer akademisk, lucka som forskargruppen vill fylla är den att det paradoxalt nog skrivs mindre om de ekonomiska faktorernas betydelse och koppling till kriminalitet och brottsutveckling i dag när det finns mer data än någonsin. Med mer data och längre tidsspann kan forskarna nu göra mer omfattande studier och hitta fler och mer hållbara förklaringsmodeller. Men även här är skillnaderna stora.

– I Sverige och Finland finns mordstatistik från cirka 1750, det är en väldigt lång tidsperiod. I de andra nordiska länderna finns bra brottsstatistik från 1950 och framåt, i vissa fall mycket tidigare. Och sedan 1990-talet bra data även över brottslighet i Östeuropa, säger Marcus Box.

Som ekonom och inte minst ekonomhistoriker är långa tidsserier guld att få ta sig an. Det är inte heller första gången han ger sig in på just brottslighet. Han har tillsammans med Xiang Lin och professor emeritus Karl Gratzer tittat på kopplingen mellan konkursbrott och ekonomisk förändring över tid.

– Vi kommer ju blicka bakåt, men hoppas också kunna säga något om vår samtid. Vi kommer till exempel kunna se på hur den politiska utvecklingen och förändringar i demokratin i Polen de senaste åren påverkat brottsligheten eller hur utvecklingen och förändringar i äganderätten spelat in, avslutar Marcus Box.