– Vi vet idag inte tillräckligt mycket om barns hjälpsökande och det är viktigt att ta reda på mer. De mindre studier som till exempel jag själv gjort visar att barnen har mycket begränsad kunskap om vad socialtjänsten faktiskt gör och den hjälp de kan få. Att veta vilket stöd som finns och vilka rättigheter barnen har, det underlättar hjälpsökandet, säger Ylva Spånberger Weitz, fil.dr och lektor i socialt arbete vid Södertörns högskola.

Nya verktyg för socialtjänsten

Rykten och rena felaktigheter om socialtjänstens verksamhet florerar dagligen i sociala medier. Inte minst de LVU-kampanjer som det rapporterats om i olika nyhetsmedier. Det kan skapa en osäkerhet och rädsla hos ett barn som egentligen behöver socialtjänstens hjälp. Genom att fylla igen de kunskapsluckor som finns om barn och ungas kännedom hoppas forskare kunna ta fram nya verktyg och höja kompetensen hos de som jobbar inom socialtjänsten.

– Projektet kommer att ske i samarbete med socialtjänsten i en kommun i storstockholmsområdet som aktivt arbetar för att göra sin verksamhet mer tillgänglig för barn och unga. Medarbetare därifrån kommer att delta i en referensgrupp. De har också ungdomar anställda som kommer att delta i den gruppen, säger Ylva Spånberger Weitz.

Vad tänker unga om socialtjänsten?

Projektet som finansieras av Forte är indelat i fyra delstudier och de kommer att använda sig av enkätstudier, intervjuer och workshops i arbetet. Ett steg är att genom enkäter ta reda på vad elever i årskurs nio vet om socialtjänsten, deras uppfattningar kring social utsatthet och vilket stöd man kan få. Här hoppas forskarna också få en övergripande bild av ungas syn på socialtjänsten.

– Vi kommer också genomföra intervjustudier med unga vuxna som upplevt någon form av social utsatthet i barndomen. Det är både de som har varit i kontakt med socialtjänsten under barndomen och de som inte har varit det. Det kan exempelvis handla om egna sociala svårigheter så som egen missbruksproblematik, eller om utsatthet på grund av familjeomständigheter så som psykisk sjukdom hos en förälder. Vi vill se hur deras hjälpsökande såg ut då, vilka utmaningar och svårigheter de upplevde, säger hon.

Därtill kommer intervjuer med professionella som möter barn och unga i deras vardag, inom socialtjänsten, skolan eller andra sammanhang. Det är också planerat för workshops med kommunens referensgrupp som får följa processen på nära håll genom att vara med i arbetet med att ta fram, tolka och diskutera resultat från enkät- och intervjustudierna.

– Och i ett mer avslutande arbete, deltar referensgruppen också i arbetet med hur vi ska omsätta resultaten i praktiken. Vad ska vi göra med den kunskap vi får fram, avslutar Ylva Spånberger Weitz.