Saiad Safaris har besökt fler än 30 länder och hans syskon kallar honom skämtsamt för Marco Polo. Att studera kurser helt på engelska i en främmande akademisk miljö såg han som en utmaning men när Japan öppnades upp efter covid-pandemin våren 2022 tvekade han inte att åka.

Ritsumeikan Daigaku är ett privat universitet grundat 1900. Det ligger i den gamla huvudstaden Kyoto och har tydligt fokus på internationella relationer. Profilen passade Saiad som till vardags läser Europa­programmet på Södertörns högskola.

Saiad berättar att det japanska studiesystemet skiljer sig från det svenska. Under sin utbytestermin läste han åtta kurser parallellt med varandra och hade betydligt mer undervisning på schemat än vad han var van vid. Föreläsningarna vid Ritsumeikan Daigaku hade ett globalt perspektiv men fokuserade också på Japan och dess grannländer Burma, Vietnam och Korea – undervisningen gav djup och bredd till det Saiad tidigare läst vid Europaprogrammet.

Att plugga vid Ritsumeikan Daigaku var intensivt. Varje fredag lämnade Saiad och de andra studen­terna in papers i samtliga kurser där de kritiskt reflekterade kring vad de lärt sig under veckan. Totalt blev det åtta papers, därtill tillkom andra inlämningsuppgifter, quiz och tentor. Trots tempot säger Saiad att han hela tiden fick stöd och inspiration av sina klasskamrater och lärare. Att lärarna var genuint intresserade av sina ämnen och hade bred internationell kompetens tyckte han avspeglades i undervisningen. Ofta använde de studentgruppens skilda erfarenheter och bakgrund som en resurs i klassrummet. Med ett leende berättar Saiad om när en av hans lärare bjöd in honom att hålla en miniföreläsning om migration och diaspora.

Utbytestiden var mer än studier. På sin lediga tid passade Saiad på att resa runt i Japan, både med vänner och på egen hand. Osaka, Kobe, Tokyo, Okinawa… han säger att han nästan hann besöka hela landet utom Hokkaido. I Kyoto bodde Saiad i ett så kallat ”I House”, där studenter från hela världen samlades under samma tak som japanska studenter. På kvällar och helger lagade gruppen ofta mat tillsammans och umgicks i de gemensamma sällskapsrummen som en stor familj. Många har han fortfarande mycket kontakt med och ser som nära vänner.

Saiad tycker att fler studenter borde ta chansen att åka på utbyte. Han säger: ”Var inte rädd för att utmana dig själv! Även om det inte skulle bli precis som du har tänkt dig så kommer det att vara en erfarenhet. Du kommer att få massor av fina minnen och träffa en massa fantastiska människor!”

Är du också intresserad av att åka på utbyte? Läs mer om dina möjligheter här.

Stämningen i klassrummet är annars ganska tillbakalutad med karismatiska utländska, ofta engelska och amerikanska, lärare och med en del praktiska moment under vissa lektioner. De flesta lärarna vet hur man livar upp stämningen och får studenterna att engagera sig, berättar Elin.

För att förbereda sig inför ett utbyte så behöver man vara medveten om att det kommer kosta pengar. Elin bestämde sig för att köpa en tur- och returbiljett för att spara in pengar. Ett annat tips är att be om att få ta ut hela terminens CSN-belopp i förskott. Då får man en klumpsumma i stället för en utbetalning varje månad. Det kan underlätta kostnaderna för boendet (som för Elins del också skulle betalas i en klumpsumma i stället för månatligen).

Ett annat tips är att läsa på om landets kultur så du inte blir chockad om något är riktigt annorlunda, och för att passa in mer i samhället och inte verka otrevlig.
När det kommer till det japanska språket är det givetvis en utmaning. Men det är överkomligt. För Elins del klarade hon sig med att kunna säga "var ligger x?" och lära sig vokabulär som ”stationen”, ”toaletten” och så vidare. Annars räcker det med att kunna säga mindre saker såsom ”hej” och ”tack”. Det finns folk som pratar både engelska och japanska som man kan prata med.

För att slippa hemlängtan under utbytesstudierna rekommenderar Elin att köpa ett par plantor till sitt boende. Det skapar en familjär atmosfär och en känsla av att "det här är mitt rum och min plats". Hon vet andra personer som tagit med sig familjefotografier för att skapa mer hemkänsla i sina rum.

Samtidigt tipsar hon om att inte packa för mycket eftersom du säkert vill köpa och ta med saker hem, och då måste det ju få plats i resväskorna.

Erasmusprogrammet erbjuder studenter att läsa 2–12 månader vid ett annat europeiskt lärosäte. Erasmusstudenter studerar på samma villkor som studenterna från landet och får tillgodoräkna sina utlandsstudier när de kommer hem. Anna och Vendela läste på det privata lärosätet SRH Berlin University of Applied Sciences.

Att studera i Berlin har varit utmanande men roligt, berättar Anna och Vendela. Upplägget för lektionerna har skilt sig från vad de är vana vid, då det varit lektioner varje dag oftast mellan klockan 9 till 17. Studierna i Berlin har alltså inte varit så mycket självstudier. I Berlin läser de även flera kurser samtidigt och terminstiden sträcker sig från oktober till mars. Det har inneburit att de har behövt läsa dubbla kurser då terminen i Sverige börjar i januari. En annan sak som skiljer studierna i Berlin från Sverige är att utbildningen innehåller fler ”praktiska lektioner”. De har till exempel varit på utställningar och åkt på utflykter och fått uppleva saker man annars inte hade gjort.

Att studera utomlands genom Erasmusprogrammet ger möjlighet att träffa nya vänner och upptäcka nya kulturer. De har träffat många intressanta och spännande människor som har helt olika bakgrund och uppväxt, vilket gör att de fått en annan förståelse för människor. Att vara på utbyte innebär även att de fått uppleva fler kulturer än just det landet som de valt att studera i, då många kursare är utbytesstudenter från andra länder.

Under de två första veckorna i Berlin var Anna och Vendela mycket ute och umgicks med andra Erasmusstudenter, upptäckte staden och testade restauranger. Nu har den intensiva fasen mer återgått till lugnare period men de fortsätter att upptäcka Berlin. Det mest oväntade med att bo i Berlin tycker de är hur lång tid det tar att ta sig till olika platser, eftersom att staden är så stor. En annan sak som skiljer sig är att allting är stängt på söndagar, till och med matbutikerna, något som de inte uppskattade och var en överraskning för dem.

Anna och Vendela vill rekommendera de som åker på utbyte att vara med på alla gemensamma studentaktiviteter. De tycker att det har gett dem mycket, både upplevelser och vänner som man kan umgås med. De tycker att det blir en bättre balans mellan studier och fritid då. Det är svårt att hitta bostad, så det främsta tipset de har är att kolla i Facebookgrupper som exempelvis ”Svenskar i Berlin”. De har hört många som har hittat boenden på det sättet!

De uppmanar fler att göra ett utbyte eftersom man går utanför sin comfort zone och utvecklas som person.

Innan utresan var Rebecka nervös men väl på plats släppte oron direkt. Att bo och studera i ett annat land gick så mycket enklare och kändes så mycket bättre än Rebecka hade förväntat sig. Utbytet vid University of Limerick blev riktigt, riktigt bra! Saker och ting löste sig. Det fanns naturliga platser för att träffa och lära känna människor. När hon stötte på problem fanns det alltid någon som hon kunde fråga om hjälp.

Som utbytesstudent tycker Rebecka att man ska hoppa på allt möjligt, även om det känns nervöst. Själv tog hon tillfället i akt att lära känna så många som möjligt, trots att hon ser sig själv som en ”ytterst introvert person”. I Limerick spelade Rebecka handboll. Inte den olympiska sorten som vi är vana vid i Sverige, utan den irländska sorten som påminner om squash. Hon körde också bågskytte, gjorde volontärarbete och var med en grupp som arbetade för att sprida positivitet och mångfald i media.

För Rebecka är det svårt att bara nämna något som det bästa bland alla erfarenheter, men att lära känna människor från olika delar av världen har varit en stor del av upplevelsen, och att se så mycket av det vackra irländska landskapet. Rebeckas råd till andra SH-studenter som är intresserade av utbytesstudier är att våga ta chansen! Hon säger: ”Oavsett hur nervös du är och oavsett hur många orostankar som byggs upp i ditt huvud – våga åk. Våga utnyttja möjligheten att testa nya saker och att se hur det är att bo i ett annat land. Våga utvecklas som person. Min utbytestermin var något av det bästa jag har gjort i mitt liv, och jag är så glad att jag vågade.”

Rebecka tipsar också om att försöka spara pengar inför utbytesterminen. Själv hade hon sparat en hel del och kunde därför göra allt hon ville under tiden på Irland. Mottot var att strunta i vad saker kostade och bara köra på: ”Jag njöt av min upplevelse till 110 procent och ångrar ingenting!”