Längs världsträdets Yggdrasils stam sprang ekorren Ratatǫskr upp och ner med bud mellan örnen i toppen och draken bland rötterna. Så berättas det i de fornnordiska sagorna och mytologin. Nu har ekorren också gett namn åt en helt ny forskargrupp, Ratatǫskr Research Group for Literary Animal Studies, vars medlemmar särskilt intresserar sig för relationen mellan människa och djur i litteraturen. En relation som sträcker sig långt utanför böckernas sidor och pärmar.

- Inom litteraturvetenskapen, liksom i de humanistiska ämnena överlag, sätts människan och det mänskliga perspektivet per automatik i centrum. Börjar man ifrågasätta det, och se litterära skildringar av djur som djur och inte som gestaltningar av mänskliga känslor eller angelägenheter så synliggörs maktordningen mellan människa och natur. Det griper också in i diskussionerna om den nuvarande klimatkrisen, som ytterst kan sägas bero på att människan har fokuserat sina egna behov framför djurens och naturens , säger Ann-Sofie Lönngren, docent i litteraturvetenskap.

Litterära djurstudier, som innebär studiet av relationen mellan människa, djur och litteratur, är en falang av det vidare fältet av människa-djurstudier, som i sin tur är del av ett posthumanistiskt fält. Litterära djurstudier finns främst i den anglosaxiska delen av universitetsvärlden och är än så länge relativt litet på svenska högskolor och universitet. Dock finns det forskare vid flera ämnen på Södertörns högskola som ägnar sig åt att studera relationen mellan människa och djur.

- Vad jag vet är vi den första svenska forskargruppen inom just litteraturstudier med denna inriktning, sen så finns det en del tvärvetenskapliga nätverk på andra institutioner och universitet. Flera av oss i forskargruppen har nära kontakt med det internationella fältet litterära djurstudier med, säger hon.

Genom att byta fokus och sätta djuren i centrum för den vetenskapliga analysen istället för människan tror hon att vi kan lära av våra fördomar. Det centrala är maktrelationen mellan människa och djur, som också ska ses i relation till andra maktordningar rörande exempelvis kön eller etnicitet. Men hon poängterar också att det i förlängningen handlar om etik, om hur vi människor behandlar djur och natur.

Flera av forskarna inom litteraturvetenskap på Södertörns högskola har sedan tidigare djur i litteraturen som särskilt intresseområde. Ann-Sofie Lönngren har till exempel studerat hur djur gestaltas i de stora nordiska klassikerna och hon har också ägnat sig åt människor som förvandlas till djur. Men ämnen är vitt skilda och kan handla om allt från lantbruksdjur till björnar.

Så hur kommer det sig att ni tar namn efter en liten ekorre?

- Vi ville ha något som fångade uppmärksamhet även internationellt. Fornnordisk mytologi känner folk till, och vi sitter i Norden. Men det passade också väldigt bra för vår inriktning att Ratatǫskr är både ett mytologiskt djur, och en representation av en reell djurart. Ratatǫskr är dessutom budbärare, han bär på information, kunskap, säger hon.

Gruppen består i dag av sex medlemmar: Amelie Björck, Camilla Flodin, Emma Kihl, Claudia Lindén, Ann-Sofie Lönngren och Oscar von Seth.