Dela

Facebook Mail Twitter

30 år sedan murens fall - demokratins utmaningar i dagens Europa

Optimism har bytts mot pessimism och demokratins överlevnad i Central- och Österuopa ifrågasätts. Häromveckan träffades 200 forskare, journalister och representanter från civilsamhället på en konferens i Tyskland för att diskutera utvecklingen i regionen. En av de inbjudna var Joakim Ekman, professor i statsvetenskap.

Student läser på en surfplatta

I år är det 30 år sedan Berlinmuren föll och det kalla kriget tog slut. Länderna i Central- och Östeuropa omvandlades, Sovjetunionen upplöstes, och det fanns en förhoppning om att EU skulle ena kontinenten. Idag är optimismen ersatt av pessimism. Den globala finanskrisen, Rysslands annektering av Krim, flyktingströmmarna och ett allt mer ifrågasatt EU har lett till ett nytt säkerhetspolitiskt läge i Europa och en oro för att demokratin inte kommer att överleva i hela regionen.

Denna oro var tydlig på 2019 Körber History Forum, en konferens där runt 200 forskare, politiker, journalister och företrädare för civilsamhället möttes i mitten av maj för att diskutera utvecklingen i Europa. En av de inbjudna var Joakim Ekman, professor i statsvetenskap och föreståndare för Centre for East European and Baltic studies, CBEES.

– Det var intressant att höra hur talet om ”efter 1989” så tydligt har ersatts av ”efter 2014”. Om kommunismen tog slut 1989, tog den postkommunistiska eran slut 2014, med Rysslands angrepp på Ukraina, säger Joakim Ekman.

joakim ekman, föreståndare cbees, professor i statsvetenskap

Hoten kommer inte bara utifrån, utan också inom EU:s gränser. I främst Ungern och Polen utmanas öppet de liberala värden som unionen står för. Framväxande högerpopulism, ett starkare EU-motstånd och angrepp på såväl pressfrihet som den akademiska friheten för att nämna några exempel. Hoten kommer inte bara utifrån, utan finns också inom EU:s gränser. I främst Ungern och Polen utmanas öppet de liberala värden som unionen står för. Framväxande högerpopulism, ett starkare EU-motstånd och angrepp på såväl pressfrihet som den akademiska friheten är några sådana hot.

Kända östeuropaforskare som Archie Brown, Timothy Snyder och Anne Applebaum deltog i diskussionen, men också politiker och journalister, som den tidigare polska presidenten Bronisław Komorowski samt företrädare för Der Spiegel, Le Monde och The Guardian.

”Fake news” och politisk manipulation på nätet var ett annat tema som diskuterades. Modern informationsteknologi och sociala medier har gett auktoritära regimer nya möjligheter att blanda sig andra länders angelägenheter. Ryssland och Kina kan så att säga ”delta” i de europeiska valen. Finns det anledning att vara orolig?

– Det är inte nödvändigtvis de auktoritära ledarna eller högerpopulistiska krafterna som vi ska oroa oss för, utan den verklighetsbild de förmedlar, där skillnaden mellan fakta och fiktion inte betyder någonting längre. Det är detta som vi måste motverka, genom fri forskning och kritiska samtal om vår tids stora frågor, säger Joakim Ekman.

Dela

Facebook Mail Twitter

Sidan är uppdaterad

2023-02-22