Dela

Facebook Mail Twitter

2019-10-11

Forskarpodden om svensk syn på ryska kvinnor och hierarkier inom vithet

I det här avsnittet av Södertörns forskarpoddlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster pratar genusvetaren Maria Lönn om den svenska synen på ryska kvinnor och vad som gör att vi placerar dem längre ner i den hierarki som finns för vita personer.

Student läser på en surfplatta

Enligt genusvetaren Maria Lönn finns det hierarkier inom vithet kopplad till föreställningar om vad vithet ska innebära. Klassiskt sett förknippas kanske dessa föreställningar med saker som samhällsklass och ekonomisk status, och begrepp som ”white trash” syftar på vita människor som inte lever upp till föreställningarna. Men det finns också personer som kan vara både kulturellt och ekonomiskt priviligierade men som ändå blir ändå placerade i en slags ”andrahands-vithet”. En av dessa grupper är enligt Maria Lönn den ryska kvinnan, och kring detta kretsar hennes doktorsavhandling Bruten vithet: om den ryska femininitetens sinnliga och temporala villkor.

Maria Lönn berättar hur hon en gång gick på gatan iklädd höga klackar, tajt kjol och mycket smink och fick frågan av förbipasserande män om hon var rysk. Hon förstod att frågan var menad som en förolämpning, men hon började fundera över varför det var så och vad som får en människa att känna sig överordnad en annan.

Hennes avhandling handlar bland annat om den svenska bilden av rysk femininitet. Att ryska kvinnor tycks hamna längre ner i hierarkin inom vitheten har inte med klass eller fattigdom att göra, så vad är det då?

En av förklaring som Maria Lönn lägger fram är att det finns en etablerad uppfattning i västvärlden om att Ryssland ligger efter i tiden när det gäller bland annat demokrati och mänskliga rättigheter, och ett element i hierarkin av vithet har med modernitet att göra. Om den ryska kvinnan finns fantasier om hemmafruideal och att våra västerländska feministiska värden inte har nått Ryssland. Det är enligt Maria Lönn viktigt för oss i västvärlden att presentera idén att vi har moderna kvinnor, något som antas vara synligt i val som kvinnan gör av bland annat smink och kläder. Men det är inte bara via blicken vi göra sådana bedömningar, utan också genom andra sinnen, vilket leder vidare till nästa teori om den ryska kvinnans ställning i hierarkin.

Enligt Maria Lönn vill den moderna vita människan vill vara så långt från det djuriska som möjligt, och kroppen förknippas med det djuriska.

– Vi ska stå över våra kroppar, och här kommer även de sinnliga in, till exempel dofter. Den moderna vita människan tar bort det som påminner om att vi är kropp, det vill säga djur, och disciplinerar andra som inte tar bort det.

Maria Lönn kopplar detta bland annat till föreställningar och fördomar om att ryska kvinnor luktar mycket parfym. Inför att hon skrev avhandlingen intervjuade hon 23 ryska kvinnor som bor i Stockholm, Moskva och Sankt Petersburg. Hon ville ta reda på hur dessa kvinnor såg på sig själva utifrån de fördomar som finns mot dem i Sverige.

– Det var genant, för när jag åkte till Ryssland så hade jag inbillat mig att de ryska kvinnorna har adopterat de här föreställningarna om sig själva, men jag märkte tidigt att de förhandlar även med lokala hierarkier.

Maria Lönn berättar att de ryska kvinnorna beskriver människor på samma sätt för att underkänna dem, alltså att de är omoderna, okultiverade och hypersexualiserade, men de beskrivningarna är associerade med någon annan. I det här fallet gäller det ofta människor från Centralasien och framför allt Kazakstan.

– Funktionen av att andragöra någon har samma element men föremålet för det är någon annan. De ser sig själva som vita priviligierade medelklasspersoner. Vi tror vi är olika från Ryssland men vi delar föreställningarna om vad en modern människa är och alla människor behöver alltid nån som är ”den andra”.

Mer om ämnet, bland annat hur ryska kvinnor bosatta i Stockholm ser på sig själva när de kommer utanför Ryssland, kan du höra i det senaste avsnittet av Södertörns forskarpoddlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Södertörns forskarpoddar är en serie poddar som innehåller samtal med forskare inom alla möjliga ämnen. De produceras av MT Talk på uppdrag av Kommunikationsavdelningen. I detta avsnitt är det Cecilia Simander som intervjuar och tekniker är Emilio Tapio.

Vill du läsa mer om det här området:
Samhällsvetenskap

Dela

Facebook Mail Twitter

Sidan är uppdaterad

2019-10-11