Dela

Facebook Mail Twitter

2019-11-04

Södertörnsprofessor medförfattare till tre rapporter om synen på forskning och vetenskap

Anna Maria Jönsson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap på Södertörns högskola, har varit medförfattare till tre rapporter som publicerats av Vetenskap och allmänhet under 2019. Rapporterna är en del i det stora projektet Vetenskapen i Samhället, om svenska folkets syn på och mediernas rapportering om forskning och vetenskap.

Student läser på en surfplatta

- Min forskning har egentligen hela tiden kretsat kring detta med mediernas påverkan på medborgare och samhället, demokrati och journalistik, och det grundar sig i ett stort samhällsintresse, säger Anna Maria Jönsson. Jag läste medie- och kommunikationsvetenskap när ämnet var väldigt nytt och började forska just när de kommersiella medierna gjorde sitt intåg. Kanske blev det därför naturligt att jag har forskat mycket på mediernas struktur, på public service och journalistikens roll i samhället. På senare år har min forskning handlat mycket om mediernas rapportering av vetenskap och mediernas betydelse för medborgerligt engagemang, inte minst i miljöfrågor.

De tre rapporter som Anna Maria varit med och skrivit i samarbete med Vetenskap och allmänhet som publicerats under 2019 är:


Alla tre rapporter ingår i projektet Vetenskapen i Samhället (ViSlänk till annan webbplats) som sedan 2002 har genomförts med stöd av Riksbankens Jubileumsfond. Sedan 2011 medverkar även Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet i ViS.

Få kvinnliga forskare på DN Debatt

Rapporten ”Lika barn debattera mest. Forskares medverkan på DN Debatt 1992–2015” går igenom hur, när och i vilka syften forskare medverkar på debattsidan, samt vilka aktörer och forskningsområden som syns mest. Den rapporten visade att andelen manliga forskare som publicerats på DN Debatt vida överstiger andelen kvinnliga forskare. Skillnaden är så stor som 80% mot 20%.

- Jag hade gissat på en större andel män om någon frågat mig innan, men att skillnaden var så stor hade jag inte trott, kommenterar Anna Maria resultatet. Vad det beror på kan diskuteras, en inte allt för vågad gissning är att det är lättare att ta och få plats som professor, och det finns fler manliga professorer i Sverige. Den tesen stämmer även överens med det faktum att skillnaden minskar över tid, precis som att det blir fler kvinnliga professorer.

Det forskningsområde som förekommer mest på DN Debatt är samhällsvetenskap, som står för två tredjedelar av artiklarna, följt av medicin.

Anna Maria Jönsson vid datorn.

Politiska sympatier och utbildningsnivå färgar förtroendet för forskning

Den andra rapporten analyserar svenska folkets förtroende för högskolor, universitet och forskning. Den visar att förtroendet är högt – men att det finns stora skillnader och att dessa skillnader står i relation till relation till olika faktorer och påverkas mest av utbildningsnivå och politiska sympatier.

Störst förtroende för forskning och forskare har medelålders personer med hög utbildning, som bor i någon av storstäderna. De som sympatiserar med S/V/MP generellt är mer positiva till forskningssatsningar. Detta dock med undantag för området "säkerhet" där det borgerliga blockets (M/KD/L/C) anhängare är mer positiva. Bland de som sympatiserar med ett riksdagsparti (utom SD) har i snitt 60 procent ett mycket eller ganska stort förtroende för universitet och högskolor. Hos SD-sympatisörer är siffran endast 35 procent. SD-sympatisörer har även lägst förtroende för forskare och låg vilja att satsa skattemedel på forskning.

- Forskningens förtroendekapital är fortfarande starkt men skillnaden är alltså stor mellan olika grupper, säger Anna Maria, och det är klart att jag som forskare kan känna en oro för den ökande polariseringen i samhället och faktaresistensen hos vissa grupper. Forskningen fyller en viktig funktion i samhället, och ett fortsatt stort förtroende för - och tilltro till - forskningen och forskare är centralt för att garantera forskning­ens finansiering, forskningsfrihet och oberoende.

Naturvetenskap på vetenskapssidorna, humaniora i tidningens kulturdel

Den tredje rapporten, publicerad nu i höst, behandlar hur tidningarna rapporterar om forskning. En klar majoritet av de analyserade artiklarna handlar om forskningsområdena samhällsvetenskap (30 %) eller medicin (25 %).

- Det är stor skillnad på var i tidningen de olika forskningsområdena publiceras, berättar Anna Maria. Det vi brukar lägga under beteckningen ”science”; teknik, naturvetenskap och medicin, rapporteras om på vetenskapssidorna. Medan humaniora behandlas på kultursidorna och samhällsvetenskap oftast på nyhets, ledar- eller debattplats. På något sätt verkar det som om ”science” fortfarande ses som mer vetenskapligt än humaniora. Det märks också skillnad på hur olika forskningsresultat behandlas – en pressrelease om ett framsteg i medicinsk forskning publiceras ofta rakt av, medan en liknande inom säg till exempel språk eller filosofi mer diskuteras och problematiseras kring.

Humaniora värderas lägre än andra forskningsområden

Den här intressanta diskussionen leder direkt in på det stora projekt, även det tillsammans med Vetenskap och allmänhet, som Anna Maria nu är i uppstartsfasen av. ”Varför så dålig hum om humaniora?” är titeln på forskningsprojektet (som också är en fortsättning på projektet Vetenskapen i samhället) som kommer att löpa över flera år och just behandla detta. Varför ses humaniora som ett lite mindre vetenskapligt fält? Hur kan vi öka allmänhetens kännedom och förtroende för forskning inom humaniora? Behöver vi kanske hitta en ny benämning för området?

- Jag tror det i grunden handlar mycket om kännedom. Att humaniora är luddigt som begrepp. När du börjar tala om vad det är som det faktiskt handlar om; språk, historia, och så vidare eller kanske till och med mer specifika frågor, så tror jag fler tycker att forskningen är relevant och viktig, säger Anna Maria. Det är ett väldigt spännande område som är högaktuellt och viktigt att forska om, och det känns som att det är viktigt även för Södertörns högskola i stort! Jag hoppas förstås att min forskning och det här projektet ska bidra till att förbättra anseendet hos allmänheten när det gäller humaniora.

Vill du läsa mer om det här området:
Media Människans villkor Samhällsvetenskap

Dela

Facebook Mail Twitter

Sidan är uppdaterad

2019-11-04