Dela

Facebook Mail Twitter

2020-04-08

Förtroendet högt för forskarna i kristid

I tider av kris vänder sig människor ofta till de etablerade och välbekanta nyhetskanalerna. Så även nu i coronatider. Anna Maria Jönsson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, är med i ett nystartat projekt som ska studera nyhetsflöden, forskningskommunikation och förtroende under coronapandemin.

Student läser på en surfplatta

Behovet av tillförlitlig information är stort i tider av kris. Coronapandemin är inget undantag. Att nå ut till allmänheten är nödvändigt för att minska smittspridning och de skador viruset kan ha på vårt samhälle. En ny undersökning från Vetenskap & Allmänhetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster visar att tre av fyra svenskar får sin information via nyhetsmedier. Undersökningen visar också att förtroendet för forskare och sjukvårdspersonal är högt.

— Det är inte så förvånande, det följer samma mönster vi har sett under tidigare kriser som 11:e september eller tsunamin 2004. Primärt vänder sig människor till de etablerade nyhetskanalerna och då framför allt SVT, SR och TV4. Även i normalfall är förtroendet för forskare högt, men nu hamnar de något högre visar undersökningen, säger Anna Maria Jönsson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola.

Tillsammans med Vetenskap & Allmänhet och en forskare på Karolinska Institutet ska hon nu studera medierapporteringen kring Corona,länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster hur den svenska allmänheten håller sig uppdaterade om läget och hur trovärdiga man anser olika aktörer och medier vara. Projektet har precis startat, så att dra några mer detaljerade slutsatser är för tidigt säger Anna Maria Jönsson.

Däremot väcks en rad intressanta frågor utifrån undersökningens resultat och det rådande läget.

— Vad är till exempel journalistikens funktion? Klart att det handlar mycket om att informera, men den är ju också med och skapar en slags gemenskap. Hos vissa blir det en tröst, andra blir skrämda. Att följa nyheterna blir nästan en slags ritual som hjälper en att hantera frågan, säger hon.

En grundbult i medierapportering är att nyheten ska vara korrekt. Men det ställs också mot kravet på att nyhetssajterna ständigt ska vara uppdaterade med senaste nytt. Det kan sätta redaktionerna i en tuff sits när de två måste balanseras. En väg tycks vara en ökad transparens mot publiken kring varifrån informationen kommer.

— Det ska bli intressant att se om detta leder till en beständig förändring. Det kan bli en ny dimension i värderingen av journalistik, säger hon.

Vetenskap & Allmänhet är en ideell organisation med medlemmar från landets högskolor, fackföreningar, forskningsinstitut, finansiärer med flera. Organisationens syfte är att främja dialog och öppenhet mellan allmänheten och forskningen.

Anna Maria Jönsson har sedan tidigare ett etablerat samarbete med organisationen som rör forskningskommunikation, forskningsförtroende och medierapportering kring forskning och forskare. Tanken med projektet kring kommunikation av akut men osäker kunskap ska pågå en tid framöver. Exakt hur länge är svårt att säga, då det beror på hur situationen utvecklar sig. Undersökningarnas resultat ska sedan analyseras av forskarna, men än så länge är det ett ”work in progress” avslutar Anna Maria Jönsson.

Vill du läsa mer om det här området:
Läs mer om: Media Läs mer om: Samhällsvetenskap

Dela

Facebook Mail Twitter

Sidan är uppdaterad

2020-04-08