Vår- och sommarmånaderna är för många verksamheter i skärgården den tid som står för majoriteten av årets inkomster. När pandemin slog till, med inreseförbud och andra reserestriktioner, tvingades många caféer, hotell och andra företag att stänga ner och permittera sin personal. Samtidigt kunde de se helt annorlunda ut på andra håll. Sommaren 2020 blev också året då svenskarna hemestrade som aldrig förr.

– Projektet, ”Ö- och skärgårdsturism under pandemin”, handlar om att lära sig om vad som hände med turistföretagen under pandemin. Vilka konsekvenser den fick och vilka möjligheter den gav. Men också hur turisterna upplevde sina besök, säger Paulina Rytkönen, projektledare och docent i ekonomisk historia.

Tillsammans med kollegorna Marcus Box, docent i ekonomisk historia, och Tommy Larsson Segerlind, fil.dr i företagsekonomi, ska de bland annat intervjua företagare med verksamhet i skärgården samt analysera kommentarer och inlägg från olika jämförelsesajter. Förhoppningen är att kunna träffa såväl företagare som turister för intervjuer men allt hänger på hur pandemiläget ser ut.

Under coronapandemin har det blivit tydlig vilka turistföretag som är beroende av utländska besökare och vilka som i hög utsträckning går runt på inkomster från svenska turister. På vissa håll uteblev besöken helt, några lyckades ställa om och locka nya besökare. Förhoppningen är att kunna samla ihop en kunskapsbank med erfarenheter som kan vara ett stöd för en framtida utveckling av branschen. I projektet ingår också ett hållbarhetsperspektiv, något som är centralt för alla näringar när pandemin är över.

Projektet är ett av åtta som beviljats medel från Tillväxtverket, samtliga med syftet att öka kunskapen om pandemins effekter på besöksnäringen. Paulina Rytkönen och hennes kollegor ska studera turistföretag i ö- och skärgårdsmiljöer. Projektet pågår under 2021 och ska tillsammans med de övriga sju projekten bidra till att påskynda och göra omställnings- och omstartsarbetet i spåren av coronakrisen så effektivt som möjligt.