Den svenska arbetsmarknaden på 1970-talet präglades av skärpta motsättningar och öppna konflikter om vem som hade makten över arbetet och dess organisering. Ett missnöje hade växt fram bland arbetarna kring arbetsvillkor och brist på inflytande. Utredningar visade på maktkoncentration och att en liten grupp styrde över svensk industri. Till slut nåddes en gräns där strejker och protester bröt ut. Missnöjet omvandlades till både fackliga och politiska frågor om inflytande på arbetsmarknaden, med lagar som Medbestämmandelagen och Lagen om anställningsskydd som resultat.

I samband med detta började även ett nytt forskningsfält inom historisk forskning växa fram – nämligen arbetslivsforskningen. Inom historieforskningen började man bryta med gammal tradition och nya idéer om att studera en bredare samhällsutveckling till skillnad från politisk historia föddes. Ett nytt ”underifrånperspektiv” gjorde entré där man ville undersöka hur folk i allmänhet hade det. Fältet gick från att beskriva historien till att även försöka förklara den. Samtidigt kom nya grupper in på forskarutbildningen och för första gången fanns det forskare från arbetarklassen utan akademisk bakgrund på universiteten. Med den nya gruppen kom också ett nytt intresse för arbetslivsfrågor.

Tittar på arbetet för att förstå samhället

Det var under den här tiden som Lars Ekdahl, numera professor emeritus i historia vid Södertörns högskola, började sin forskarkarriär. Hans upplevelse var att forskningen fram till dess fokuserat på teknisk utveckling när Sverige gick från jordbruk till industrisamhälle, men att hur själva arbetet utvecklats var illa belyst. Den gren inom arbetarrörelsen som strävade efter inflytande över arbetet var osynlig inom vetenskapen, och här såg Lars Ekdahl att det fanns något som behövde uppmärksammas.

– Det gick inte att förklara varför det blev strejker, det fanns inget konfliktperspektiv. Forskningen tittade inte på relationerna i arbetslivet. Det var början på att vi blev så intresserade och ville förstå de historiska rötterna och den politiska delen, säger Lars Ekdahl.

Sin doktorsavhandling skrev han om typografer och ny teknik kring 1900-talets början. För att förstå hur arbetare försökt få inflytande över samhällsutvecklingen måste man gå ner och se på hur själva arbetet förändrats, menar Lars Ekdahl.

– Jag hade läst Marx som hävdade att om man vill förstå ett samhälle så kan man inte bara titta på det som sker på marknader utan man måste gå ner i produktionens hemliga verkstad, i själva arbetet. Det är där man ser de avgörande sociala relationerna i ett samhälle. Om man verkligen tittar på arbetet och hur det har förändrats så får man också en ökad förståelse av själva samhället.

Ovanligt grepp för antologi

Efter en forskarkarriär som sträckt sig över fyra decennier började Lars Ekdahl reflektera över sin forskning och vad det egentligen var han hade gjort under dessa årtionden. Genom att försöka sätta in sin forskning i ett sammanhang kommer man åt saker som annars missas, menar han. Och detta perspektiv är grunden till den nya antologin Från arbetets horisont, som Lars Ekdahl varit redaktör för. Enligt honom är det ett ovanligt grepp för en antologi att låta forskare reflektera kring sin egen forskning och vilka förutsättningar den haft under deras aktiva år.

– Det vanliga när man skriver om hur ett forskningsområde utvecklats är att man skriver en översikt. Problemet var att när man tittar på historisk arbetslivsforskning fångade den inte upp den speciella aspekten av denna forskning, dialogen med samhället. Så det här har varit väldigt givande.

I Från arbetets horisont skriver nio historieforskare om varför de blev intresserade av arbetet, vad de forskat om, deras inspiration och hur de förhållit sig till det omgivande samhället. Vilka inom- och utomvetenskapliga förutsättningar fanns för den egna forskningen?

– Man tittar inomvetenskapligt på vad det fanns för möjligheter att doktorera och vilken vetenskaplig stimulans man fick. Utomvetenskapligt tittar man på vad man hade för kontakter utåt, vilket intresse det fanns ute i samhället för det man gjorde osv. Jag tycker att de som skriver om historisk forskning ofta glömmer att det sker i ett samhälle som förändras även utanför det vetenskapliga.

"Historien får en röst genom oss"

Enligt Lars Ekdahl är arbetslivsforskningen lika viktig idag som under det turbulenta 70-talet, om inte viktigare. Idag är det termer som New public management som är aktuella och påverkar arbetare i deras vardag. Då behövs det forskning för att visa vad som ligger bakom de ideologiskt laddade orden, och hur det egentligen ser ut på arbetsplatserna. Ord och begrepp skymmer det som de flesta i arbetslivet upplever dagligen, och det måste lyftas fram genom forskning, menar han. Dessutom kan vi lära oss mycket om dagens arbetsmarknad genom att se tillbaka i historien.

– När jag skrivit klart min avhandling ringde grafikerna och ville att jag skulle komma och berätta om den. Jag hade skrivit om hur grafikerna kämpat med ny teknik på 1800-talet och kunde förmedla det till 1980-talets grafiker så de kunde bli inspirerade och lära sig av det. Historien får en röst genom oss så att de gamla kollegorna kan delta i diskussion genom oss historiker.

Kamp om historieskrivningen

Den nyutgivna antologin ska ge en överblick över svensk arbetslivsforskning under de senaste 50 åren, men också ge den större utrymme inom historisk forskning.

– I de tillbakablickar som skrivits om historisk forskning upplever jag att vi som forskar kring arbetslivet har marginaliserats, att man inte gett oss utrymme. Det sägs att luften gick ur den forskningen på 90-talet men vi vill visa att det inte alls är så. Det pågår en kamp om historieskrivningen mellan historiker, hur man ser på ämnets utveckling. Så antologin är också en inbjudan till diskussion.

Han hoppas att boken ska läsas av både forskarsamhället och en bredare allmänhet. Förhoppningsvis kan den inspirera andra forskare inom andra ämnen att utveckla en samhällsrelevant och samhällskritisk forskning och hitta möjligheter till kontaktvägar ut till samhället. Men även människor i arbetslivet kan enligt Lars Ekdahl ha intresse för boken då den kan ge perspektiv på det egna arbetet, och användas för att diskutera vilka krafter som styr över arbetsmarknaden idag.