Redan i 1700-talets jordbrukssamhälle fanns redskap för att kontrollera att en anställd gjorde det den förväntades göra. På den tiden fanns självförsörjande bönder, men även torpare som hade en plätt mark som ägdes av den lokala friherren och som arbetade ett visst antal dagar per år åt honom. För att kontrollera att arbetet utfördes som förväntat kunde friherren använda så kallade dagsverkesstickor där man karvade in med kniv vem som gjort vad och hur mycket arbete som utförts. Man använde också så kallade vällingklockor som man ringde i för att meddela arbetstidens början och slut. Här börjar Daniel Bodéns studier av de metoder som använts för att kontrollera arbetstagares arbetstid genom historien.

Hans forskning rör sig från jordbrukssamhället, via industrisamhället till dagens servicesamhälle. Utvecklingen har gått från manuella typer av kontroll inom jordbruket till mer mekaniserade former i industrin där man använde verktyg som grindar och stämpelklockor. I dagens samhälle sker istället övervakningen främst digitalt och elektroniskt, med hjälp av telefoner och datorer. Det innebär en mycket mer ingående kontroll, där man kan övervaka arbetstagaren på minutnivå. Inom dagens gig-ekonomi är detta kanske tydligare än någon annanstans.

Ett exempel är cykelbuden som jobbar med hemleverans av mat från restauranger. De övervakas konstant med hjälp av telefonen de bär med sig, där arbetsgivaren kan följa hur lång tid cykelbudet tar på sig att acceptera en beställning och att ta sig till och från restaurangen, och vad beställaren tyckte om servicen. Allt detta får sedan konsekvenser för den anställde.

"En kamp mellan arbetstagare och arbetsköpare"

Men trots att den snabba teknikutvecklingen har gett nya förutsättningar för kontroll är det viktigt att förstå att det inte är tekniken i sig som driver förändringarna utan snarare relationen mellan arbetstagare och köpare, menar Daniel Bodén.

– För att förstå utvecklingen måste vi förstå det i ljuset av den relationen, en kamp mellan arbetstagare och arbetsköpare, en konflikt kring hur arbetstid ska mätas och definieras som lett till den tekniska utvecklingen. Man måste förstå de sociala relationerna kring arbetslivet för att förstå den tekniska utvecklingen, säger han.

Daniel Bodén menar också att en grundförutsättning för att det ska finnas behov av att övervaka sina anställda är ökad konkurrens.

– För att konkurrera med andra aktörer måste man effektivisera produktion och det driver på viljan att hitta mer effektiva lösningar och pressa mer arbete ur arbetskraften. Den viljan har inte funnits när man producerar för sin egen överlevnad. Jakten efter minuter uppstår när man säljer varor på en marknad och konkurrerar med andra säljare.

Ökar stressen

Så vad får det då för konsekvenser när arbetsgivare i allt större utsträckning kontrollerar och övervakar arbetstagarna? Inte helt oväntat så är inverkan på arbetstagarna långt ifrån positiv, enligt Daniel Boden.

– För de som arbetar innebär det att stressen ökar. I alla exempel jag sett från historien har reaktionen på införandet av nya kontrollmetoder varit missnöje över att känna sig misstrodd. Man känner också en minskad tillfredställelse i arbetet för att tempot höjs.

Dessutom finns en kortsiktighet i arbetsgivarnas tänkande där man ser arbetarna som utbytbara, menar Daniel Bodén. Men han vill poängtera att det inte beror på ondsinthet hos arbetsgivarna utan att det rör sig om en oundviklig utveckling mär man konkurrerar med andra för att överleva.

– Slutsatsen är att om vi som samhälle tycker att den ökade övervakningen är ett problem så måste vi också vara beredda att ställa frågor kring klassamhället, hur ansvaret och kontrollen kring arbetet är fördelade mellan arbetstagare och arbetsköpare. För att förstå och problematisera ur ett arbetslivsperspektiv måste vi också se det som en klassfråga.