För Adrienne Sörbom väcktes intresset för forskning redan i tonåren. Som 17-åring hade hon bestämt sig: ”Jag ska skriva en doktorsavhandlingi sociologi”. Även ämnet var klart: varför hatar lärare och elever varandra så j***a mycket. Inställningen till lärar/elevrelationen mjuknade med åren, men inte önskan att ge sig in på en forskningskarriär.

– När det väl var dags så kom jag väl på att det inte var ett så bra ämne för en avhandling. Istället skrev jag om värderingsförändringar. Det är alltid mycket prat om att ungdomar är så annorlunda, att de har andra värderingar och förändrar framtiden. Jag tittade på människor i tre olika generationer hur de såg på plikt och samhället. Och en viktig sak jag såg var att om de äldsta inte hade ändrat sig, så hade inte de yngre gjort det, säger hon.

Sedan 28 februari är hon professor i sociologi. För henne är forskning det roligaste hon kan tänka sig att syssla med. Just för att forskare får studera vad de är nyfikna på. Och det är viktigt att komma ihåg även när omvärlden stretar emot, att låta nyfikenheten vara bärkraften. Hon har ett viktigt råd till forskare som är i början av sin karriär.

– Forskning är otroligt angeläget. Ta det på allvar och fokusera på det du tycker är viktigt. Då finns det stora möjligheter att göra bra saker, för forskningen och samhället, säger Adrienne Sörbom.

Gränsöverskridande och tvärvetenskaplig forskning

Gloria L Gallardo Fernández kom till Södertörns högskola 2017. I vintras blev hon professor i miljövetenskap med fokus på utveckling och globala studier. Hennes forskarresa började i Chile och ämnet sociologi. En röd tråd i hennes forskning har varit ett globalt perspektiv och ett starkt fokus på den ömsesidiga relationen mellan det ekonomiskt rika Norden och det fattiga syd. Antagandet att det går att koppla bort vad som händer "här" från vad som händer "där" är något hon gärna ser försvinner, både i teorin och empirin.

– Ett starkt fokus jag haft i min forskning är hur människan äger och förvaltar naturresurser, hur de används av olika samhällsaktörer. Och de hållbarhetsfrågor som är knutna till detta. Sammantaget handlar det om tillgång till, användningen och styrningen av naturresurser. Framför allt mark och vatten.

Det har inte alltid varit helt lätt att fånga Gloria Gallardos forskning under ett paraply. Här blandas historia, ekonomi, geografi, sociologi. Men det ser hon inte själv som ett problem. Snarare tvärtom strävar hon efter än mer gränsöverskridande och tvärvetenskaplig forskning. Och att involvera de vars vardag studeras i forskning.

– Som professor hoppas jag kunna komplettera högskolans befintliga forskningsprofil med fokus på Sverige, Östersjö- och Östeuropa med mina globala nätverk och forskning. Jag hoppas kunna bidra till att främja skolans internationaliseringsagenda och fördjupa det växande fokuset på transdiscplinaritet, säger hon.

Fanatisk kolonilottsodlare

Lena Roos har också, på sätt och vis, intresserat sig för naturresurser. Men ur ett helt annat perspektiv och i mindre skala. Nämligen religionens. Sedan september förra året är hon tillbaka på Södertörns högskola där hon en gång var med och startade forskningen och undervisning i ämnet religion. Lena Roos uppmärksammades också i samband med Akademisk högtid i februari.

– Det som är så fascinerande med religioner är att de omfattar hela existensen. Från föreställningar om makter bortom det vi kan se, till det allra mest vardagliga som: vad vi äter, hur vi klär oss, vad vid gör på morgonen och innan vi somnar på kvällen, säger hon.

Men vad har religionsvetenskap med naturresurser att göra? Den något långsökta koppling kommer från ett personligt intresse samt ämnets utveckling under senare tid.

– Religionsvetenskap intresserar sig i dag mer för människors religiösa praktiker, levd religion. Hur religionen formar ens vardag. Tidigare har jag skrivit om religion och mat, religion och sexualitet. Och nu trädgård. Dessutom är jag en fanatisk kolonilottsodlare, så här är det två stora intressen som går ihop, säger hon. 

Erfarenheter längs vägen

Till skaran av nya professororer hör också Stina Bengtsson som nu är professor i medie- och kommunikationsvetenskap. Ett par lärdomar hon gärna delar med sig av till nuvarande doktorander är:

"Den viktigaste dimensionen för att kunna stanna, och trivas, inom akademin, handlar om att bibehålla sin autonomi. Akademiskt arbete drivs av nyfikenhet och lust och kan bara bli bra så länge det också är roligt."

"Akademiskt arbete blir alltmer styr och på vissa sätt är det förstås bra. Grunden i det vi gör handlar dock om att utveckla och lita på det egna omdömet, och om akademiskt arbete ska fortsätta vara meningsfullt måste vi värna det egna omdömets roll i detta arbete. Och värna den akademiska friheten."

Katarina Wadstein Macleod, professor i konstvetenskap tycker att det viktigaste uppdraget som professor, bredvid sin egen forskning, är att leda andras forskning genom att bygga nätverk, forskningsmiljöer och verka för doktorandtjänster och postdoctjänster. Samt att ta ansvar för disciplinens synlighet i olika former av samverkan, liksom att verka för att utbildning blir forskningsanknuten.

Vi säger också grattis till Katarina Elofsson, Rickard Lalander och Håkan Nilsson, professorer i nationalekonomi, miljövetenskap respektive konstvetenskap.