– Det är en app, en kombination av en verktygslåda och instruktionsmanual. Den samlar ihop olika verktyg som finns tillgängliga, som Google images search, men hjälper också användaren att göra processen metodiskt, säger Walid Al-Saqaf, dataingenjör och lektor i journalistik.

I grunden handlar det om att granskningsprocessen behöver ske mer metodiskt. Som lärare på journalistutbildningen vid Södertörns högskola har Walid Al-Saqaf sett hur studenter ofta väljer olika tillvägagångssätt för att säkerställa trovärdigheten i till exempel en bild eller nyhet. Han såg att det fanns ett behov att hitta tydligare strategier och metoder för att underlätta arbetet. Men också för att göra granskningsprocessen mer transparent. En tydligare process underlättar även för läsaren att lita på att nyheterna man tar del av är korrekta.

Hitta rätt metoder

Verktygen är visserligen nya, men i botten ligger traditionellt journalistiskt arbete.

– Man kan följa vissa steg för att verifiera om till exempel en nyhet är sann. Att veta källan innebär att nästan halva arbetet är gjort. Det gäller att veta var, i vilket medium bilden eller nyheten är publicerad. Vem som är källan, alltså vem la upp den och påstår att det är sant. Därefter kan man gå in på innehållet, säger Walid Al-Saqaf.

På Facebook eller Twitter är det svårt att se den ursprungliga källan. Att en artikel först publicerades på en satirsajt är inte alltid glasklart för den som snabbt plöjer igenom flödet. Ett annat exempel är påståendet att delfiner åter simmade i Venedigs kanaler när alla turister lämnat på grund av coronaviruset. Något som visade sig inte vara sant.

Ny teknik gör nyheterna spårbara

Den information som kommer fram vid granskningen kan bli underlaget i ett annat forskningsprojekt, Ursprungsmärkt journalistik. Forskarna arbetar på en lösning där blockkedjeteknik, blockchain, används för att skapa ett permanent arkiv på hur faktakontroll har genomförts på olika källor. Det ska gå att se vilket konto som gjort faktakollen, vilken bedömning de gjorde och mycket annat. Uppgifterna lagras i sin tur i informationen om själva innehållet. Det är alltså samma teknik som ligger bakom den digitala valutan Bitcoin där alla transaktioner lagras på samma sätt och därmed blir spårbara. Detta projekt finansieras av Innovationsmyndigheten Vinnova. Det leds av Malin Picha Edwardsson, lektor i journalistik, och sker i samarbete med företaget Lapidus Interactive.

Studenternas verktyg

Faktaassistenten används redan på Södertörns högskolas journalistutbildningar, bland annat i den fristående kursen Digital research och faktagranskning för yrkesverksamma journalister och på programmet Journalistik och digitala medier. Detta är bara ett av flera exempel på när forskning möter utbildning.

– Närheten mellan branschen, journalistikforskningen och våra utbildningar är väldigt viktigt för oss. Vi var bland de första högskolorna att erbjuda en utbildning som rör fake news och desinformation och där kan vi dra nytta av kompetens, kontakter och erfarenhet inom alla dessa områden. Studenterna drar nytta av det utvecklingsarbete som gjorts inom forskningsprojektet Faktaassistenten och genom sina erfarenheter gör de tjänsten bättre, säger Sanna Volny, adjunkt och som undervisar i journalistik.