Coronapandemin har satt spår i hur människor lever sina liv. Viruset påverkar i första hand människors hälsa, men i dess spår följer även andra konsekvenser. De omfattande restriktionerna har förändrat våra vanor och rörelsemönster. Ann Legeby, professor i tillämpad stadsbyggnad vid KTH, drog redan i våras tillsammans med Daniel Kock, docent i arkitektur, igång ett projekt med syftet att förstå hur staden fungerar i en kris och hur invånarna påverkas.

Nu har Sara Ferlander och hennes kollegor i projektet En stad för alla Länk till annan webbplats. anslutit till KTH-projektet där också Högskolan i Gävle deltar.

– I vårt projekt, En stad för alla, vill vi titta på hur unga kvinnor i olika förorter använder och upplever staden, och hur staden planeras av de som arbetar med stadsutveckling. Men fokus är på de unga kvinnornas perspektiv. Med covid-19 blev det dock svårare att studera detta. Vi skulle till exempel genomfört deltagande observationsstudier på olika mötesplatser, men många verksamheter stängde ner, säger Sara Ferlander, projektledare och docent i sociologi vid Södertörns högskola.

Hon hörde talas om Ann Legebys projekt tidigare i år och såg att de hade flera beröringspunkter. Inte minst intresset för sociala frågor och vikten av jämlika villkor när man planerar och bygger i våra städer, vilket KTH-projektet Vår stad – hur förändras en stad i kris? Länk till annan webbplats. studerar med hjälp av kartenkäter och GIS-teknik*.

Människor har fått peka ut vilka platser de fortfarande använder, vilka de använder mindre och vilka de inte använder alls. Men också vilka platser de använder mer samt hur dessa förändringar inverkar på deras välbefinnande. Södertörnforskarna hjälper till med datainsamlingen med fokus på ytterstadsområden.

– Det var relativt få svar från unga i de stadsdelar vi är intresserade av att studera. Vi tänkte då att vi kunde bidra med att sprida enkäten i olika förortsområden i framför allt södra Stockholm. De områden som vi studerar är ju Flemingsberg, Fittja och Östberga, säger Sara Ferlander.

Frågorna som de ställer i En stad för alla handlar framför allt om unga kvinnors användning och upplevelser av sitt bostadsområde, men de knyter också an till frågor om trivsel, trygghet och välbefinnande. Välbefinnande är något som Högskolan i Gävle tittar närmare på inom ramarna för samarbetet med kartenkäten.

I maj publicerades en första delrapport från kartenkäten Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., det var innan En stad för alla hade anslutit. De resultaten som presenterades då pekade på till exempel på vikten av närhet till natur och service, som matbutiker och apotek. Men också på behovet av avskildhet även i staden.

– I våra förorter är trångboddhet ett problem och det har diskuterats mycket i medier nu under pandemin. Vi har ställt oss frågan vad som händer med besökarna när flera mötesplatser plötsligt stänger. Vart tar de vägen och hur mår de? Det är något som vi hoppas kunna studera genom den här enkäten. Platser för möten och ”häng” vet vi sedan tidigare observationer och intervjuer är viktigt för unga kvinnor i de här områdena och som de redan tycker att det finns för lite av, säger Sara Ferlander.

KTH-projektet samarbetar med Stockholm Stad för att sprida enkäten bland medborgare. Kommunen får i sin tur del av relevant data som kan hjälpa dem i arbetet med hanteringen av smittspridningen och ny kunskap kring hur människor beter sig i tider av kris. Södertörns högskola har sedan många år olika samarbeten med kommuner i högskolans närområde. Nyligen ingick högskolan ett nytt partnerskap med Botkyrka kommun som ett steg i att växla upp arbetet för ett hållbart samhälle för kommande generationer. Förhoppningen är att också de vill ingå i samarbete kring kartenkäten.

Forskarna från Södertörns högskola kommer utöver att hjälpa till med datainsamlingen också samförfatta artiklar utifrån de frågor som är centrala för deras projekt. Fokus kommer i det avsnittet att ligga på unga kvinnor i förortsområden i jämförelse med till exempel unga män eller människor i innerstadsområden.