2021-09-14

Metataggning av bilder centralt för vår förståelse av historien

Antalet bilder online ökar exponentiellt och att bilderna är taggade är förutsättningen för att de ska hittas vid en sökning. Men hur taggas bilderna och hur påverkar det vår tolkning av bilderna? Det forskar Karin Hansson, konstnär och docent i data- och systemvetenskap vid Södertörns högskola, om i projektet The Politics of Metadata.

Idag när kulturarvsinstitutionernas bildsamlingar i allt högre grad görs synliga och sökbara online är frågan om deskriptiva metadata helt avgörande. Deskriptiva metadata är till exempel uppgifter om vem som har producerat en bild, när den är producerad, vad den föreställer och vad den har använts till.

Karin Hansson har tillsammans med kollegor på Stockholms universitet nyligen givit ut ett temanummer för Journal of Digital Culture and Society om sin forskning kring Metadatans politik. Enkelt uttryckt handlar det om hur den mänskliga faktorn påverkar metataggning av bilder och därigenom kan styra vår tolkning av dessa.

Viktigt att beskriva hur metadata har producerats

– Även om metataggning av bilder görs av maskiner så programmeras maskinerna av människor, och vi är partiska och färgade av vår tid och kultur. Därför är det viktigt att beskriva hur metadata producerats och av vem, då detta sammanhang är avgörande för hur vi tolkar informationen och är avgörande inte bara för vår förståelse av historiska epoker utan även av samtidens skeenden och aktörer menar Karin Hansson.

Forskningsprojektet The Politics of Metadata leds av Anna Dahlgren, SU, och Karin Hansson och finansieras av Vetenskapsrådet 2019–2023. Det övergripande syftet med projektet har varit att kritiskt granska policyn och praxis för att märka bilder i kulturarvsinstitutioners bildsamlingar online, att bidra till utvecklingen av hållbara bildarkiverande ekosystem som samtidigt uppfyller kraven på hög användbarhet, professionalitet, mångfald och delaktighet.

– Under 1990-talet stod frågan om de digitala bildmanipuleringsmöjligheterna och bilders trovärdighet i nyhetsrapportering och historieskrivning högt på dagordningen. Idag handlar de kritiska diskussionerna om digitaliseringens effekter snarare om bilders cirkulation och där är frågan om metadatans utformning och innehåll helt central, menar Karin Hansson.

Mer läsning och länk till temanumret

Anna Dahlgren, Karin Hansson, Ramón Reichert & Amanda Wasielewski, ”The Politics of Metadata”, Journal of Digital Culture & Society, Issue 2/2020 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Läs gärna mer om Karin Hanssons forskning och om specialnumret på Stockholms universitets hemsida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Media

Anne Kaun invald i prestigefyllda forskningssällskapet Academia Europaea

2024-04-29

Academia Europaea har fått ännu en medlem från ett svenskt lärosäte: Anne Kaun, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, blev nyligen invald i detta sällskap som samlar de mest framstående forskarna i Europa och som verkar för att främja forskningsexcellens inom alla discipliner.

Sjyst Data! - Södertörnforskare bidrar till nya verktyg för ökat dataskydd

2024-04-25

Digitaliseringen innebär stora möjligheter för samhället, men också risker och hot. Många företag och organisationer behöver stöd för att skydda och hantera sin data– och nu finns ett sådant stöd på plats i ett helt nytt datalabb och certifiering genom projektet Sjyst data!. Södertörnforskarna Sofia Lundmark och Mattias Jacobsson har varit med i arbetet med de nya tjänsterna.

Ny bok skildrar det svenska reportagets historia

2024-02-28

Sociala reportage skrivs av reportrar som strider för de svaga och avslöjar missförhållanden. Så har det hetat inom yrket, i handböcker och bland genrens supportrar. Men vad döljer sig bakom idealet? Och hur ser engagemanget ut när det omvandlas till text? I sin nya bok Den engagerade reportern: Svenska sociala reportage 1910–2010 lyfter Cecilia Aare fram reportage av några av 1900-talets mest hyllade svenska reportrar och synar på vilka sätt texterna förmedlar ett engagemang till läsaren.

Göran Bolin invald i ansett forskningssällskap

2023-08-23

Som en av två svenska forskare har Göran Bolin, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, valts in som ledamot i forskningssällskapet International Communication Association, ICA. I motiveringen nämns särskilt hans insatser för forskningen i Baltikum och Östeuropa.

Svenskarnas förtroende högt för krigsrapporteringen i de stora nyhetsmedierna

2023-06-16

De stora svenska nyhetsmedierna har en stark position hos den svenska allmänheten, när det gäller krigsrapporteringen från Ukraina. Det visar en studie som medieforskarna Gunnar Nygren, Södertörns högskola, och Andreas Widholm, Stockholms universitet, och genomfört och som nyligen publiceras i 2022 års nationella SOM-undersökning från Göteborgs universitet.

2021-09-15