Student

Företagsekonomi

Företagsekonomi är i sin kärna ett brett samhällsvetenskapligt ämne. Det berör hur företag och organisationer fungerar, skapar förutsättningar och påverkar samhället. I vår utbildning och forskning ser vi företagsekonomin som en del av större sammanhang, många gånger i samverkan med andra ämnen och discipliner.

Företagsekonomi på Södertörns högskola erbjuder utbildningsprogram på grund- och avancerad nivå där företagsekonomi många gånger kombineras med andra ämnen. Det speglar att företagsekonomi förekommer i många olika sammanhang. Dessa mångfacetterade gränsöverskridande program illustrerar något av det som också är kännetecknande för Södertörns högskola - mångvetenskaplighet.

Företagsekonomin fokuserade inledningsvis på hur man mest effektivt nyttjar begränsade resurser. Entreprenörskap, att skapa marknader, redovisning, organisering och ledarskap blev grundläggande teman. Idag speglar vår utbildning och forskning aktuella aspekter av att verka och vara i organisationer – som cirkulär ekonomi, digitaliseringens konsekvenser, villkor och förutsättningar inom den finansiella sektorn, hur till exempel genus påverkar hur företagandet utformas, och mycket mer.

Mångvetenskapligheten återfinns förstås också i forskningen, som också är samverkansbaserad, vilket är en del av ämnets DNA.

Kontakt

Företagsekonomi

Institutionen för samhällsvetenskaper

fek@sh.se
Karin Winroth framför omslaget till sin bok Fashionabla varumärken.  Foto: Ekerlids Förlag (Creative Commonce license)

"En kultur av konsumtion och digitala äventyr"

Karin Winroth presenterar sin forskning kring utvecklingen av konsumtionskultur i spåren av ett allt mer digital samhälle. Presentationen hölls i samband med Forskartorget 2020. Foto: Ekerlids förlag.

Våra forskningsteman

Läs mer om vår forskning under följande tematiska rubriker:

Entreprenörskap och innovation har varit ett starkt forskningsområde sen högskolans start. En viktig del av forskningen är studier av företags- och branschdynamik över tid. De handlar om villkoren för entreprenörskap och företagsetablering, företags överlevnad och tillväxt, samt nedläggningar och konkurser. Det rör sig om innovation och innovationsspridning när offentliga verksamheter privatiseras, i säkerhetssektorn eller i de agrara näringarna. Förändringarna studeras på flera analysnivåer och genom upprättandet av kvantitativa databaser.

Immateriella rättigheter som patent och varumärken är högaktuellt för dagens entreprenörskap. I vår forskning illustreras hur dessa processer är sammanlänkade och uttrycks på olika sätt till exempel i internationaliseringen av verksamheter. Hur innovationer växer fram ur teamkonstellationer och hur olika grundare påverkar ett företags utveckling är ett annat tema. Dessutom har digitaliseringen förändrat förutsättningar för hur innovationer skapas och förvaltas.

Entreprenörskap och innovation finns även inom sociala och kulturella sfärer. På Södertörns högskola finns en livaktig forskning om socialt entreprenörskap och sociala företag inom social ekonomi och civilsamhälle samt kulturella verksamheter som knyter an till såväl marknadens villkor som till politik och medborgerligt engagemang. Ofta används här etnografiskt inspirerade angreppssätt och narrativa metoder för att på ett lyhört sätt studera skeendens olika nyanser – även de mer svårfångade.

Entreprenörskap och innovation utvecklas alltid i en kontext. På Södertörns högskola studeras dessa fenomen både i Stockholmsregionen och dess kommuner – särskilt i de mer perifera områdena som den så kallade förorten och i skärgården, och i Sverige. Flera projekt sträcker sig ut över Östersjö och Östeuroparegionen, till exempel i de Baltiska länderna, Polen och Ryssland. Några projekt sträcker sig vidare ut i Europa och världen, till exempel till Rwanda och Tanzania.

Forskare inom entreprenörskap och innovation är verksamma i centrumbildningen ENTER forum.

Forskning om finansiering på Södertörns högskola har under flera år studerat den finansiella marknadens funktionssätt och utveckling. Det har till exempel handlat om etableringen av marknader för extern finansiering i de tidigare planekonomierna i östra Europa eller hur finansiella kriser har påverkat företagens möjligheter att mobilisera resurser. Även försäkringsbolagens verksamhet och hur deras marknad förändrats under de senaste 25 åren har följts noga.

Finansiering är särskilt utmanande för små och medelstora företag. Nya små företag, har tillexempel ofta svårt att få tillgång till kapital från banker och riskkapitalbolag. De ökade kraven på flexibilitet och ’just-in-time’-lösningar kräver också nya finansiella strukturer. Forskningen i finansiering på Södertörns högskola belyser därför just kapitaltillgång för start-ups, rationalisering av kortfristiga investeringar, som blivit allt viktigare pusselbitar för överlevnad och tillväxt. Även affärskrediter som också är en viktig del av företags kortfristiga finansiering studeras, samt investmentbankers roll för företagen.

Begreppet hållbar utveckling utmanar etablerade kunskaper om företagande, ekonomi och samhällets organisering. FN:s 17 hållbarhetsmål, med sikte på 2030, samlar människor och samhällen runt dessa frågor i hela världen. De ger näring åt diskussioner om hur akademi, företag, offentlig sektor och civilsamhälle bidrar till ekonomiska, sociala, kulturella och ekologiska aspekter av utveckling – hållbara över tid och rum. Våra ambitioner som forskare är att kritiskt och konstruktivt belysa samhällsutmaningar, och hur människor, organisationer och företag bidrar till en hållbar utveckling.

Vi har vant oss vid akronymer som CSR då vi tittar på hur företag kan hantera sitt sociala ansvar (Corporate Social Responsibility). Våra forskare studerar även om företag och andra aktörers försök att utveckla inkluderande strukturer för marginaliserade grupper i samhället, utveckling av förbättrad returlogistik och därmed en bättre resursanvändning, eller nya system för förnyelsebar energi.

Vår framväxande forskning om hållbar utveckling har bidragit till ett nytt internationellt masterprogram i Ledarskap för hållbar utveckling och en högskoleövergripande kurs i Utmaningsdriven projektledning för hållbar utveckling. Dessa satsningar inbegriper även forskning om utbildning för hållbar utveckling.

Frågor om hållbar utveckling är högaktuell i många kontexter. Högskolans placering i Södra Stockholm medför att urbana frågor, inte minst de som väcks ur studier om den urbana periferin, aktualiseras i vår forskning. Några av våra forskare är även verksamma i REINVENT – Centrum för studier om den dynamiska staden.

Tillsammans med fem andra lärosäten i Stockholm kraftsamlar vi nu för att år 2022 organisera en internationell konferens i det globala nätverket International Sustainable Development Research Society (ISDRS), på temat Sustainable Development and Courage. Art, Culture and Human Rights. Våra forskare är redo att redigera specialnummer i välrenommerade internationella tidskrifter och bokförlag.

Flera av våra forskare studerar hur marknader skapas och utvecklas – både i Sverige, Östersjöregionen och globalt. Några studerar till exempel på framväxten av en internationell vårdmarknad. Andra studerar finansmarknader eller konstmarknader. Det kan handla om att förstå vilka aktörer som agerar och vilka villkor som påverkar möjligheter såväl som hinder. Det handlar även om hur inköp, upphandlingar, flöden och leverantörskedjor fungerar.

Marknader påverkas också av efterfrågesidan. Konsumenternas preferenser, val och krav spelar en stor roll. Detta studeras bland annat med fokus på konsumenternas aktiviteter på sociala och hur de medverkar till att till exempel skapa celebriteter inom mode- och mediebranschen. I andra studier handlar det snarare om konsumenternas inverkan på turistdestinationers popularitet eller hur äldre förhåller sig till vården.

Inom dessa områden har digitaliseringen satt tydliga avtryck. Den fjärde industriella revolutionen, även kallad industri 4.0, där teknologier möjliggör automation och helt nya sätt att utveckla processer av olika slag finns tydligt med i forskningen. Termer som artificiell intelligens, smarta fabriker, smarta hem eller maskininlärning omsätts i praktiken i både det som studeras och de vetenskapliga angreppssätt med vilka dessa fenomen studeras. Även nya modeller för att tänka kring företagande och affärsutveckling i andra än traditionella samspel, som till exempel i form av cirkulär ekonomi, studeras.

Med grund i teorier om flöde, marknadsföring, konsumentbeteenden och logistik, såsom den så kallade actor network theory eller artificial intelligence studeras den dynamiska utvecklingen på olika sätt. Metodologiskt används såväl kvalitativa som kvantitativa angreppssätt, många gånger i kombination. Det finns även inslag av analys av så kallad big data där datamängden är så omfattande att det krävs särskilda metoder för bearbetning.

Inom svensk företagsekonomi finns en lång tradition av teoriutveckling på basis av omsorgsfulla empiriska studier av olika typer av organisationer. Denna tradition förs i hög grad vidare inom ämnet på Södertörn. Inom temat Organisering och ledning finns studier av reformer, styrning, och förändring inom skolor, polis, förvaltningar, andra offentliga organisationer och näringslivet. Här studeras även organisering och ledning i civilsamhället och i kultursektorn.

Ett framväxande forskningsfält finns i gränsområdet mellan digitalisering och civilsamhällets organisering, i kopplingen mellan gräsrotsaktivism och sociala medier. Vad kännetecknar organisatoriska initiativ som tas via sociala medier och hur skiljer sig sådana från det som sker i etablerade organisationer? Hur påverkas organiseringen av det nya digitala landskapet? Av särskilt intresse – här finns en koppling till redovisningsforskning – är att förstå hur ansvarsutkrävande förändras när formerna för organisering är i rörelse.

Inom kultursektorn studeras såväl politik som praktik. Kulturpolitiken har varit mottaglig för starka tendenser i tiden (regionalisering, marknader och management), men också fastlåst i mönster etablerade sedan lång tid tillbaka. Förutom studier av kulturpolitiken i sig undersöks hur konkreta kulturverksamheter (teatrar, orkestrar etc.) organiseras och leds. Här studeras relationer mellan aktörer på mikronivå, och vad det finns för utrymmen för kreativitet i starkt institutionaliserade sammanhang.

Forskning om den offentliga sektorns organisationer sker i ett nära samarbete med Avdelningen för offentlig förvaltning och Förvaltningsakademin. Här finns exempelvis studier av reformer och förändring, europeisering av förvaltning och politik, styrning och ledning av offentliga organisationer, förvaltningspolitikens krumbukter (inklusive utvecklingen av NPM-idéer) och granskningssamhällets framväxt och konsekvenser. Några forskare är även verksamma i REINVENT – Centrum för studier om den dynamiska staden.

Publikationer

Fler publikationer

Projekt

Fler projekt