Valet 2026
Inför riksdagsvalet 2026 samlar Södertörns högskola forskare med expertis inom flera av valets centrala samhällsfrågor i Sverige, från demokrati, medier och skola till klimat, ekonomi, trygghet och migration.
Sidan är tänkt som en resurs för journalister och redaktioner som söker forskningsbaserade perspektiv, analyser och bakgrund till valdebatten, med kompetens som spänner över både nationella och internationella sammanhang. I de fall kontaktuppgifter saknas, mejla press@sh.se, pressansansvarig har i vissa fall fler kontaktuppgifter.
Jenny Madestam är docent i statsvetenskap och lektor i offentlig förvaltning, forskar om svenska politiska partier, politiskt ledarskap och ledarrekrytering. Hon kan svara på frågor om hur politiska ledare formas och väljs, partiinterna processer, ledarideal inom svenska partier samt hur sociala medier påverkar politik och politiskt ledarskap.
Hon har särskild expertis om ledarrekrytering i svenska partier och är författare till boken Hur blir man vald? (2014). Jenny Madestam forskar även om polisutbildning och hur utbildningen påverkar studenters attityder till mångfald, inom ramen för ett forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet.
Kontakt: jenny.madestam@sh.se
Karin Borevi är professor i statsvetenskap och forskar om svensk politik för migration, integration och medborgarskap och kan svara på frågor om invandring, anhöriginvandring, bosättning och integrationspolitik i både ett historiskt och europeiskt jämförande perspektiv. Hennes forskning rör även välfärdsstatens roll i relation till migration samt politiska idéer om mångkulturalism, rättvisa och jämlikhet.
Hon har särskild expertis om svensk integrationspolitisk historia och jämförande europeisk migrationspolitik, inklusive den policyutveckling som ofta beskrivs som en förskjutning mot ökade krav på medborgarskap och integration (the civic integrationist turn).
Kontakt: karin.borevi@sh.se
Kirill Postoutenko professor i idéhistoria, kan svara på frågor om politisk diskurs, medier och kommunikation, med särskilt fokus på information, desinformation, manipulation och ideologi. Han forskar om hur politiska budskap formas, sprids och tolkas över tid och är även expert på Ryssland och Sovjetunionen ur ett politiskt och mediehistoriskt perspektiv.
Kontakt: kirill.postoutenko@sh.se,
Anders Burman, professor i idéhistoria, forskar om bildningstraditioner och pedagogikens idéhistoria och kan svara på frågor om bildning, kunskapssyn och utbildningens idéhistoriska rötter. Hans forskning belyser hur synen på utbildning, medborgarskap och fostran har formats över tid, och ger perspektiv på återkommande konflikter i skol- och utbildningspolitiken – exempelvis frågor om kunskap, demokrati och samhällsansvar inför val.
Kontakt: anders.burman@sh.se,
Henrik Arnstad, adjunkt medieteknik vid Södertörns högskola samt fil.mag. i historia kan svara på frågor om demokrati, nationalism, rasism och politiska ideologier. Hans forskning rör hur idéer om nation, identitet och tillhörighet formas och används politiskt. Han har även specialistkompetens om Sverige under andra världskriget och Förintelsen, inklusive hur historiska erfarenheter påverkar samtida politiska rörelser.
Kontakt: henrik.arnstad@sh.se,
Anne Kaun, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, forskar om hur medieteknologier påverkar människor och samhälle. Hon kan svara på frågor om medier, tillit och demokrati, digital sårbarhet samt hur AI och digitala system påverkar välfärd, deltagande och medborgarskap ur användarnas perspektiv.
Kontakt: anne.kaun@sh.se,
Fredrik Stiernstedt, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, forskar om medieindustrier, mediepolitik och medietillit. Han kan svara på frågor om vad som händer med demokratin när tryckta tidningar försvinner, hur människor tar till sig information i ett digitaliserat medielandskap samt om informationssårbarhet, krisberedskap och mediers roll i samhället.
Kontakt: fredrik.stiernstedt@sh.se,
Jonas Andersson, docent i medie- och kommunikationsvetenskap, forskar om digitala medier och deras påverkan på samhällsstrukturer och vardagsliv. Han kan svara på frågor om medieplattformar, generativ AI, mediereglering samt techbolagens affärsmodeller och makt i det digitala ekosystemet.
Kontakt: jonas.andersson@sh.se,
Stina Bengtsson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, forskar om hur människor använder medier i vardagen. Hon kan svara på frågor om ungas nyhetskonsumtion, nyhetsintresse och nyhetsundvikande samt hur relationen mellan journalistik, sociala medier och publik förändras över tid.
Kontakt: stina.bengtsson@sh.se,
Anna Maria Jönsson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, forskar om journalistik, miljö, vetenskapskommunikation och medborgerligt engagemang. Hennes forskning har särskilt fokus på politik och miljö i Östersjöområdet och på hur komplexa samhällsfrågor kommuniceras till olika målgrupper.
Kontakt: anna.maria.jonsson@sh.se,
Kirill Postoutenko, professor i idéhistoria, kan svara på frågor om politisk diskurs, medier och kommunikation, med särskilt fokus på information, desinformation, manipulation och ideologi. Han forskar om hur politiska budskap formas, sprids och tolkas över tid och är även expert på Ryssland och Sovjetunionen ur ett politiskt och mediehistoriskt perspektiv.
Kontakt: kirill.postoutenko@sh.se,
Arina Stoenescu, adjunkt i medieteknik med inriktning typografi och visuell kommunikation, forskar om typografi och politik och kan svara på frågor om hur typografi används inom politik och propaganda. Hennes forskning rör även grafisk och visuell kommunikation i bredare mening, inklusive hur visuella uttryck påverkar tolkning, trovärdighet och politiska budskap.
Kontakt: arina.stoenescu@sh.se,
Maria Zackariasson är professor i etnologi. Hon forskar om etnologiska perspektiv på utbildning och skola, till exempel hur kommunikationen mellan kommuner och föräldrar ser ut när det gäller skolval i grundskolan. Vilken typ av hjälp får föräldrar för att kunna göra välgrundade val?
Natalia Karlsson är docent i matematik och hon forskar om hur elever kan tillägna sig matematik och bygga upp utvecklingsbara kunskaper genom användning av algebraiska strukturer och modeller samt dess sekvensering i progression för inlärning, där tal i bråkform och multiplikationstabellen är en viktig del av elevers matematikutveckling.
Ingrid Forsler, docent i medie- och kommunikationsvetenskap, forskar om skolans digitalisering och kan svara på frågor om motstånd mot digital teknik i klassrummet, debatten om barns och ungas medieanvändning samt hur generativ AI hanteras inom utbildningssystemet och i pedagogisk praktik.
Kontakt: ingrid.forsler@sh.se
Lotta Björkman, doktor i pedagogik, forskar om inkludering och antidiskriminering i undervisningen. Hon kan svara på frågor om hur skolor och lärare arbetar för att skapa inkluderande lärmiljöer och om de utmaningar som finns i praktiskt likabehandlingsarbete.
Kontakt: lotta.bjorkman@sh.se,
Alireza Behtoui, professor i sociologi, forskar om utbildningsresultat, ambitioner och välmående bland unga i socioekonomiskt utsatta områden. Han kan svara på frågor om hur skola, fritidsaktiviteter och sociala insatser kan bidra till att minska utbildningsrelaterad ojämlikhet och segregation.
Kontakt: alireza.behtoui@sh.se,
Anders Burman, professor i idéhistoria, forskar om bildningstraditioner och pedagogikens idéhistoria och kan svara på frågor om bildning, kunskapssyn och utbildningens idéhistoriska rötter. Hans forskning belyser hur synen på utbildning, medborgarskap och fostran har formats över tid, och ger perspektiv på återkommande konflikter i skol- och utbildningspolitiken – exempelvis frågor om kunskap, demokrati och samhällsansvar inför val.
Kontakt: anders.burman@sh.se,
Elisabeth Wollin, docent i etnologi och forskar bland annat om föräldrars upplevelser av skolans stödinsatser i samband med problematisk skolfrånvaro.
Kontakt: Elisabeth Wollin
Katarina Elofsson, professor i nationalekonomi med inriktning miljöekonomi, forskar om ekonomiska styrmedel för miljöpolitik och kan svara på frågor om hur klimat- och miljömål kan nås med hjälp av skatter, avgifter och andra ekonomiska instrument. Hennes forskning rör särskilt jord- och skogsbrukets roll i klimatpolitiken, åtgärder för biologisk mångfald samt vattenkvalitet i Östersjön och andra vattendrag.
- Möjliga uppslag: Hur ska jordbruket bidra till klimatmålen, och vad kostar det bönderna? Vilka styrmedel fungerar för att bromsa förlusten av biologisk mångfald? Vem ska betala för att rena Östersjön, och hur sätter man ett pris på rent vatten?
Kontakt: katarina.elofsson@sh.se
Mats A Nilsson docent i miljö- och utvecklingsekonomi, forskar om energimarknader och energipolitik och kan svara på frågor om elmarknadens funktion, elpriser, elektrifiering, elområden, nättariffer och styrningen av energisystemet. Han analyserar hur politiska beslut påverkar energimarknader och hushållens och industrins kostnader.
Kontakt: mats.a.nilsson@sh.se,
Johanna Johansson. docent i statsvetenskap och lektor i miljövetenskap, forskar om klimatpolitik och klimatomställning och kan svara på frågor om svensk klimatpolitik, styrning för hållbar utveckling samt skogens roll i klimat- och miljöpolitiken.
Kontakt: johanna.johansson@sh.se
Andrius Kazukauskas, projektforskare i samhällsvetenskap, forskar om miljö- och energiekonomi och kan svara på frågor om klimatpolitikens samhällsekonomiska effekter, kostnader och nyttor av olika styrmedel samt energipolitiska åtgärder. Tillgänglig främst för skriftliga kommentarer.
Kontakt: andrius.kazukauskas@sh.se
Björn Hassler, professor i miljövetenskap, forskar om miljöpolicy och klimatstyrning och kan svara på frågor om EU:s klimatramverk, internationella klimatavtal och hur klimatpolitik utformas och genomförs på olika politiska nivåer.
Kontakt: bjorn.hassler@sh.se,
Matilda Baraibar är docent i ekonomisk historia och forskar om jordbrukspolitik, både historiskt och i samtiden, och kan svara på frågor om hur jordbruk och livsmedelsproduktion formas av politiska beslut och globala ekonomiska samband. Hennes forskning rör jordbruks- och livsmedelsglobalisering, inklusive handel, handelsavtal och andra regleringar på olika nivåer, från global till lokal nivå.
Hon studerar även jordbruksomvandling, den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU samt hur lobbyverksamhet från jordbrukssektorn påverkar politiska processer i Europa, USA och Sydamerika. Matilda Baraibar har särskild expertis om produktion, handel och konsumtion av soja och de sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser detta medför.
Kontakt: matilda.baraibar@sh.se
Pejvak Oghazi, professor i företagsekonomi, forskar om företagande och ekonomiska strukturer i ett internationellt perspektiv. Han kan svara på frågor om internationell ekonomi, AI inom industrin, elektrifieringen av näringslivet, forsknings- och innovationsstrategi samt kriminellekonomi. Han har även expertis om ekonomi och näringsliv i Mellanöstern.
Kontakt: pejvak.oghazi@sh.se
Maria Smolander, lektor i företagsekonomi, forskar om företags hållbarhetsarbete och CSR och kan svara på frågor om långsiktiga investeringar, bankkriser, företagsansvar samt ekonomisk utveckling i Östeuropa, med särskilt fokus på Ryssland.
Kontakt: maria.smolander@sh.se
Katarina Elofsson, professor i nationalekonomi med inriktning miljöekonomi, forskar om ekonomiska styrmedel för miljöpolitik och kan svara på frågor om hur klimat- och miljömål kan nås med hjälp av skatter, avgifter och andra ekonomiska instrument. Hennes forskning rör särskilt jord- och skogsbrukets roll i klimatpolitiken, åtgärder för biologisk mångfald samt vattenkvalitet i Östersjön och andra vattendrag.
- Möjliga uppslag: Hur ska jordbruket bidra till klimatmålen, och vad kostar det bönderna? Vilka styrmedel fungerar för att bromsa förlusten av biologisk mångfald? Vem ska betala för att rena Östersjön, och hur sätter man ett pris på rent vatten?
Kontakt: katarina.elofsson@sh.se
Ann-Sofie Köping Olsson, lektor i företagsekonomi, forskar om kultursektorns ekonomi och organisering och kan svara på frågor om kulturpolitik, styrning och ekonomiska förutsättningar för kulturverksamheter.
Kontakt: ann.sofie.koping@sh.se
Susanna Bellander, lektor i polisvetenskap, forskar om terror och kontraterror och kan svara på frågor om säkerhetspolitik, kontraterrorstrategier samt kopplingar mellan terrorism, organiserad brottslighet och statliga aktörer.
Kontakt: susanna.bellander@sh.se,
Mikael Emsing lektor i polisvetenskap forskar om polisarbete och polisutbildning och kan svara på frågor om konflikthantering, våldsanvändning, polisiärt beslutsfattande och polisers mentala hälsa.
Kontakt: mikael.emsing@sh.se,
Anders Nordström, doktor i statsvetenskap och lektor i polisiärt arbete, forskar om polisiärt arbete i ett demokratiskt samhälle och kan svara på frågor om polisens roll i samverkan med lokalsamhället och relationen mellan polis och medborgare.
Kontakt: anders.nordstrom@sh.se,
Amir Rostami, professor i kriminologi, forskar om organiserad brottslighet och kriminell ekonomi och kan svara på frågor om gängstrukturer, brottsförebyggande arbete och strategier för att motverka organiserad brottslighet.
Kontakt: amir.rostami@sh.se,
Leandro Schclarek Mulinari, biträdande lektor i kriminologi, forskar om rasism och diskriminering kopplat till säkerhet och trygghet. Han kan svara på frågor om över- och underpolising, rättvisa i rättssystemet och hur brottsbekämpning påverkar olika grupper i samhället.
Kontakt: leandro.schclarek.mulinari@sh.se,
Jenny Yourstone, lektor i psykologi, forskar om våldsbrott och kan svara på frågor om våld i nära relationer, hedersrelaterat våld, extremism samt psykologiska aspekter av våld och radikalisering.
Kontakt: jenny.yourstone@sh.se,
Lovisa Häckner Posse är lektor i juridik och kan bidra med kunskap om migrationsrätt och kan svara på frågor om juridiska aspekter av migration, asyl och uppehållstillstånd.
Kontakt: lovisa.hackner.posse@sh.se
David Thurfjell är professor i religionsvetenskap och forskar om religion i samtiden och kan svara på frågor om sekularisering, religionens roll i samhället samt islam och kristendom i Sverige och Europa.
Kontakt: david.thurfjell@sh.se,
Simon Sorgenfrei är professor i religionsvetenskap och forskar om islam, islamism och religion i relation till migration och politik. Han kan svara på frågor om religionens betydelse i svensk politik och samhällsdebatt.
Kontakt: simon.sorgenfrei@sh.se,
Tintin Hodén, doktor i idéhistoria, forskar om kulturpolitik och kulturfinansiering och kan svara på frågor om hur olika finansieringsmodeller påverkar museer, konstinstitutioner och kultursektorns villkor.
Kontakt: tintin.hoden@sh.se
Ann-Sofie Köping Olsson, lektor i företagsekonomi, forskar om kultursektorns ekonomi och organisering och kan svara på frågor om kulturpolitik, styrning och ekonomiska förutsättningar för kulturverksamheter.
Kontakt: ann.sofie.koping@sh.se
Dominika Vergara Polanska är professor i socialt arbete och hon forskar om bostadspolitik och bostadsmarknad och kan svara på frågor om hur politiska beslut, renoveringar och marknadsförändringar påverkar boende och hyresgäster. Hennes forskning rör stadsutveckling, gentrifiering, bortträngning och bostadens roll i samhället.
Hon studerar även urbana sociala rörelser, hyresgästorganisering och andra former av civilsamhälleligt engagemang kopplade till boende- och bostadsfrågor, med särskilt fokus på hur omfattande renoveringar påverkar hyresgästers inflytande, rättigheter och möjligheter till motstånd.
Kontakt: dominika.polanska@sh.se